Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Alnarps rehabiliteringsträdgård ligger på Sveriges lantbruksuniversitets campus och är två hektar.
Den är utformad specifikt för rehabilitering av personer med stressrelaterade sjukdomar utifrån en
särskild modell som grundas i forskning från SLU. Den anlades under år 2001 och stod klar år 2002
för att ta emot sin första deltagargrupp, personer med stressrelaterad ohälsa som skulle genomgå ett
rehabiliteringsprogram. Under åren har flera deltagargrupper med olika behov kommit till platsen
för rehabilitering samtidigt som det har genomförts forskning på deltagarna för att ta reda på vilka
resultat rehabilitering i trädgård ger jämfört med traditionell rehabilitering som erbjuds på sjukhus.
År 2019 avslutades rehabiliteringsprogrammen. Detta arbete utforskar vad som har hänt på platsen
efter avslutet. Det utforskar anledningen till avslutet, hur den används idag samt hur det påverkat
platsens utformning och skötsel. Det beskriver även med hjälp av teorier om plats och mening hur
avslutet kan ha påverkat personer som har arbetat i och anlagt trädgården och personer som ser
trädgården som en förebild, till exempel de som har tagit inspiration av den och anlagt liknande
trädgårdar på andra platser.
Metoden i arbetet har främst utgjorts av intervjuer med personer som har varit delaktiga i trädgårdens tillblivelse och forskning under dess verksamma tid men även personer som använder sig av
platsen idag. Utöver detta ingår en litteraturstudie kring fakta om rehabiliteringsträdgårdar och Alnarps rehabiliteringsträdgård samt begreppen plats och mening. Målet är att utreda vad som hänt
med utformning, användning och skötsel efter år 2019 och även reflektera över hur en plats ändrade
användning kan påverka trädgårdens utformning och skötsel, men även hur det kan påverka personer
som har koppling till trädgården. Syftet är att bidra med en diskussion kring den förändrade användningens betydelse och som kan utgöra ett underlag för beslut vad gäller andra rehabiliteringsträdgårdar.
Anledningen till att rehabiliteringsprogrammet avslutades var ekonomi samt omorganisering. Trädgården används idag av företag samt för undervisning och forskning, men de som använder sig av
trädgården är inte beroende av trädgården i sig. Det finns en vilja att fortsätta använda trädgården
för det syftet den en gång anlades för. Men det finns även en motsatt syn som belyser att trädgården
borde få nya användningsområden, eftersom det kan vara positivt med förändring.
Trädgårdens ursprungliga utformning finns fortfarande kvar, men skötseln är extensiv av ekonomiska skäl och för att deltagarna inte är där och pysslar om trädgården som en del av rehabiliteringsprogrammet. Detta bidrar till att trädgården inte upplevs på samma sätt som den gjorde under åren
före 2019, eftersom den välskötta och befolkade känslan är borta. Att trädgården sköts och upplevs
annorlunda påverkar dess betydelse och mening. Det är delvis aspekten att skötseln är nedsatt som
gör att platsens mening påverkas, men även att personerna som tog del av rehabiliteringen i trädgården inte är där och använder sig av den. Båda dessa faktorer kan vi koppla till uttrycket dwelling
som menar att en plats får mening då personer interagerar med omgivningen på ett personligt plan.
Andra teorier som kan kopplas till resultatet av de utförda intervjuerna är teorier om hur platsens
mening kan påverkas beroende på hur vi besöker den och vad vi har för relation till den.

The Alnarp Rehabilitation Garden is located on two hectares of the Swedish University of
Agricultural Sciences (SLU) campus in southern Sweden. Its design was based on scientific
models for rehabilitation gardens that were developed at the University, and operated as a
collaboration between SLU, Region Skåne, and Forsäkringskassan. It was installed in 2001 and
received its first group of participants in 2002: people with stress-related illnesses who were to
undergo a rehabilitation program.
Over the course of seventeen years, various participant groups with different needs have come to
the site for rehabilitation. Many scientific reports clearly demonstrate the success of this type of
rehabilitation for all user groups, compared to the traditional rehabilitation offered in hospitals. In
2019, however, the rehabilitation garden stopped accepting participant groups. Today, the garden
is used by classes at the university and also by companies conducting research on environment and
human health.
This paper explores what has happened at the site since the program ended in 2019, and reflects on
how a place's changed use can affect the gardens design and maintenance. Using theories of place
and meaning, it seeks to uncover the effects of the program closure on those with a connection to
the place. The aim is to contribute to a discussion about the significance of the changed use to
inform future decisions regarding this and other rehabilitation gardens.
The main research method for this paper consisted of interviews with people who have been
involved in the garden's creation and research projects during its operating time, as well as people
who use the garden today. In addition, a literature study was conducted into rehabilitation gardens,
the Alnarp Rehabilitation Garden, and concepts of place and meaning. It uses the “dwelling
theory” as a contextual framework to demonstrate how the meaning of a place is constructed
through our physical experience and interaction and how that forms the basis of our relationship to
a place. While there is a desire amongst user groups to continue using the garden for its original
purpose, there are also those who believe change can be positive and are open to exploring new
uses for the site. Further research is needed to understand how the changes that have taken place
have affected all user groups, and to determine what the future of the garden might hold.