Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kulturhistoriska miljöer återfinns i många olika skepnader i dagens samhälle och gemensamt för alla kulturhistoriska miljöer är att de på ett eller annat sätt har formats eller skapats av människan. Biologiskt kulturarv är en del av vår kulturhistoria och handlar om hur människan nyttjat naturen för eget behov och brukande. Begreppet biologiskt kulturarv är fortfarande ett relativt nytt begrepp och tycks inte ha något riktigt ursprung eller tidpunkt för första förekomst. Syftet för arbetet var att genom en platsanalys av grönstrukturen i ett omsorgsfullt gestaltat 50-talsområde och med det i utgångspunkt, studera begreppet biologiskt kulturarv och dess plats i stadsutvecklingen. Arbetet bygger på platsbesök som ligger till grund för platsanalyserna, som i sin tur underbyggs med litteratur kring området. Genom analysarbetet framkommer det att den för området betydelsefulla grönstrukturen ingår i det biologiska kulturarvet tack vare dåtidens stadsbyggnadsideal som hade sin grund i trädgårdsstadens stadsbyggnadsideal. Detta innebar att grönstrukturen i bostadsområdet prioriterades vilket resulterade i prunkande trädgårdar med viss möjlighet till självförsörjning, inspirerande lekmiljöer och fruktträdsalléer där boende i området idag kan plocka frukten och koka egen sylt. Platsanalysen visar också på att begreppet landskap, såsom det definieras av Europeiska lanskapskonventionen, är brett i sin definition och omfattar många olika landskapstyper men det finns också svagheter med begreppet då det kan bli upp till respektive planerare att förstå och tolka den tänkta innebörden. Det finns också en utmaning i att olika myndigheter arbetar med samma område men har olika ingångspunkt i vad som anses vara bevarandevärt samt avsaknad av tillräcklig kunskap ihop med synen på att ett föränderligt kulturarv tillåts vara just föränderligt för att landskap riskerar att försvinna. Det finns dock goda chanser till bevarande av kulturmiljöer men kunskapen kring kulturmiljöns värde är avgörande för att dessa värden ska tas i beaktande i samhällsplaneringen.

Cultural landscapes come in a variety of appearances today in the cities we live in. A common thing regarding cultural landscapes is that they are some ways or another, is made by the human interaction with the natural environment. Biological cultural heritage is a part of the cultural landscape and share a story about the human need for what nature can provide and how we have been using nature far back in the history. The concept of biological cultural heritage is a relatively new concept in literature, and it is unknown when and where it first appeared. The purpose of this thesis is to explore the concept biological cultural heritage by analysing the green areas in a housing area built in the 1950s. The purpose is also to analyse the concept biological cultural heritage and its part in a sustainable urban development. The analyse is based on site visits along with documents and literature within the research area. The result shows that the green structure in the neighbourhood is a part of the biological cultural heritage and is also used and appreciated by those living in the area. Thanks to a careful design inspired by the garden city, the residential area provides the inhabitants with inspiring playground areas and good opportunities to grow their own fruit and vegetables. The analyse shows that the concept of landscape, as it is defined by European landscape convention, could have multiple definitions which could be a challenge for planners to be aware of and fully understand the concept to make the right decisions. There is also a challenge when it comes to different stakeholders who work within the same area with different priorities. With a lack of knowledge regarding cultural heritage, there is a challenge in knowing what is being worth to protect and conserve. However, there are still several chances for conserving biological cultural heritage, but there is a need for better and more accessible knowledge about the cultural landscapes to be able to implement the values of cultural landscapes in urban planning.