Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den varmblodiga travhästen utvecklas hela tiden i sin förmåga att prestera, vilket kan ses på snabbare vinnartider i lopp. De ökade hastigheterna ställer stora krav på travtränaren att förbereda hästen inför tävling. Utifrån lagar och regler har tränaren ett ansvar att se till att de prestationskrav som ställs under träning och tävling är anpassade till hästens fysiska förmåga. Att mäta hjärtfrekvens är ett verktyg för att utvärdera hur hästen svarar på träning och se hur hög intensiteten är i lopp. Hjärtfrekvensmätare mäter hjärtfrekvens, hastighet samt distans under träning och tävling. Finns kunskap om hästens maximala hjärtfrekvens kan träningen anpassas utifrån hästens kapacitet och tävlingsintensiteten kan utvärderas utifrån de värden som hästen visar under loppet. Information om hästarnas hjärtfrekvens i lopp är väldigt begränsad. Syftet med mätningarna i detta examensarbete var att få aktuella hjärtfrekvensvärden hos varmblodiga travhästar under lopp. Totalt ingick 28 hästar i studien fördelade på två tävlingsdagar. Hästarna valdes slumpmässigt ut utifrån lopp och boxplacering på travbanan under tävlingsdagen. Distanserna som hästarna tävlade i var olika och varierade mellan 1640 meter och 2640 meter. Startmetoderna i loppen var voltstart eller autostart. Hästarna hade under loppet på sig en hjärtfrekvensmätare som samlade in information om hjärtfrekvens, distans och hastighet.
Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen var för alla hästar 225±2.5 slag/min. Den maximala hjärtfrekvensen under loppen skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en högre maximal hjärtfrekvens än valackerna. Det fanns inga skillnader i medelhjärtfrekvensen, hjärtfrekvens i starten och i första kurvan för de olika distanserna, startmetoderna eller könen. Tiden som hästarna hade en hjärtfrekvens över 200 slag/min visade ingen skillnad utifrån kön, distans och startmetod. Tiden som hästarna hade en hjärtfrekvens över 210 slag/min skiljde sig åt mellan ston och valacker då stona hade en längre tid än valackerna. Tiden med hjärtfrekvens över 210 slag/min var längre vid 2640 meters lopp än vid loppen med kortare distanser (1640 meter och 2140 meter). När hästarna startade loppet med autostart var tiden längre med en hjärtfrekvens över 210 slag/min än vid voltstart. Medelvärdet för den maximala hjärtfrekvensen för hästarna i loppen var i detta examensarbete 4 slag/min högre än i en tidigare svensk studie. Resultatet överensstämmer med hypotesen som är att hjärtfrekvensen under lopp är högre idag än i tidigare svensk studie. Informationen från detta examensarbete kan användas som en indikation på vilken nivå av fysisk prestation som hästarna gör i lopp och därför behöver förberedas för i träning.

The Standardbred horse is constantly evolving in its ability to perform and the winningtimes in races are getting faster and faster. The increased speeds place great demands on the trainer to prepare the horse for the race. Based on laws and regulations, the trainer has a responsibility to ensure that the performance demands placed during training and competition are adapted to the horse´s physical ability. Heart rate measuring is a tool for evaluating and controlling how the horse responds to training and how high the intensity are in races. A heart rate monitor can measure the horse´s heart rate, speed and distance during training and racing. Information about the horse´s heart rates during racing is very limited. The purpose of the measurements in this study was to obtain current heart rate values of Standardbred horse during races. A total of 28 horses were included in the study, distributed over two race days. The horses were randomly selected based on the race and box placement on the racing day. The distances raced by the horses varied between 1640 meters and 2640 meters and the starting methods in the races where either volt start or auto start. The horses wore a heart rate monitor during the race, which collected information about heart rate, distance and speed.
The results showed that there were differences in the horse´s heart rates. During the races the maximum heart rates differed between mares and geldings. The mares had a higher maximum heart rate, 231±3 beats per minute, than the geldings, 220±3 beats per minute. The average maximum heart rate for all horses was 225±2.5 beats per minute. There was no significant difference in the average heart rate for the different distances or starting methods, nor between genders. The time that the horses had a heart rate above 200 beats per minute showed no difference based on gender, distance or starting method. The times that the horses had a heart rate above 210 beats per minute differed between mares, 229±7 seconds, and geldings, 142±5 seconds. It also differed based on distance and starting method. In races whit a distance of 2640 meters, the horses spent more time over 210 beats per minute, 261±9 seconds, than in races whit a distance of 1640 meters, 29±8 seconds. When the horses started the race whit an auto start, the time was 170±5 seconds and whit a volt start it was 70±6 seconds. Between the two race days, there was a significant difference in time spent over 210 beats per minute. The average maximum heart rate for the horses in the races was in this bachelor thesis 4 beats per minute higher than in a previously Swedish study. The result is consistent whit the hypothesis that the heart rate is higher now than in the previously Swedish study. The information in this bachelor thesis can be used as an indication in what level of physical effort performs during racing so the horses need to be prepared for it during training.