Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Fisket har enligt tradition varit viktigt på Åland men är ett yrke som alltmer håller på att försvinna. Ökade utmaningar i form av begränsningar och regelverk, samt miljömässiga faktorer stramar åt fiskarnas olika möjligheter att bedriva deras näring. Uppsatsens syfte är att försöka förstå hur småskaliga fiskare på Åland uppfattar sitt yrke, sin roll och sin försörjning samt hur de agerar för att kunna verka som fiskare och bemöta de utmaningar deras yrke ställer på dem. Studien har ett fenomenologiskt angreppsätt där jag vill försöka empiriskt skildra och analysera hur fiskarna uppfattar sin vardagsvärld. För att kunna besvara uppsatsens syfte appliceras de analytiska begreppen habitus, kapital och sociala fält av sociologen Bourdieu, redovisningskultur redovisad av Cris Shore och Susan Wright, och alienation tolkad av filosofen Hartmut Rosa. Studien utfördes på huvudön Åland där sju fiskare intervjuades samt tre övriga ”grupper” för att få en djupare förståelse för fiskarnas situation och dess relation till dessa. Intervjuerna byggdes upp enligt semi-strukturerad modell.

Fisket är ett levande intresse som både skapar och kännetecknar en viss identitet, ett specifikt habitus. De åländska fiskarnas habitus är starkt kopplat till att kunskaper och färdigheter gått i arv i familjer där fiskare vuxit upp med fisket. Fiskarna uppskattar friheten; att vara i naturen, flexibiliteten och att vara sin egen. Detta är något fiskarna anser meningsfullt och som de försöker uppnå som fiskare. Dock har denna idealt föreställda livsstil kolliderat med hur fisket har utvecklats, där fisket står inför flera utmaningar i dagsläget. Fisket och att vara fiskare har förändrats och utvecklats till en allt svårare bransch att uppnå lönsamhet i. Det beror på dels naturliga fenomen såsom ökad population av säl, dels lagstiftningen som hindrar till att bedriva ett önskat fiske. Lagstiftningen präglas av den så kallade redovisningskulturen och begränsar fiskarnas möjlighet till fiske. Fiskarna behöver anpassa sig och förändra sitt fiske. Detta kan resultera i att fiskaren känner sig främmande för sin egen näring och uppleva så kallad alienation. En väg som flera fiskare har valt för att få lönsamhet i sitt fiske är förädling. Förädlingen kan ses som ett innovativt agerande för att kunna verka i sitt yrke. Det kan ses vara ett alternativt sätt att ta kontroll över sin näring och framtid, och en form av motstånd mot de begränsningar av fiskarnas verksamhet som ägt rum de senaste decennierna. Det innebär att fiskarna arbetar tillbaka till det som kännetecknar livet som fiskare och det som utgör ett gott liv som fiskare.

Producentorganisationen har ambition för utveckling men har inget handlingsutrymme att påverka eller göra sig hörd inför politiken. Fiskarna har gått från att vara mobiliserade till att bli mer individualiserade. Tilliten och kommunikationen till myndigheten Fiskeribyrån är bristande, vilket stagnerar utvecklings- och samarbetsmöjligheter. Rådande utmaningar minskar antalet fiskare och därmed förlorar näringen alltmer betydelse. Livet som fiskare är inte lika självklart numera, på grund av dagens och framtidens utmaningar. Det behöver finnas förutsättningar att nyetablerade fiskare har en möjlighet att försörja sig, annars riskeras den kunskap som fiskarna bär på att försvinna. Dock ger dagens småskaliga fiskare på Åland förhoppningar och fortsätter trots utmaningarna, och söker därmed efter möjligheter att kunna fortsätta att verka som fiskare.

Fishing has traditionally been important in Åland but is an occupation that is increasingly disappearing. Increased challenges in the form of restrictions and regulations, as well as environmental factors tighten the various opportunities for fishermen to pursue their livelihood. The purpose of the essay is to try to understand how small-scale fishermen on Åland perceive their profession, their role and their livelihood, as well as how they act to be able to work as fishermen and meet the challenges their profession poses to them. The study has a phenomenological approach where I want to try to empirically depict and analyse how the fishermen perceive their everyday world. In order to answer the purpose of the essay, the analytical concepts of habitus, capital and social fields are applied by the sociologist Bourdieu, audit culture reported by Cris Shore and Susan Wright, and alienation interpreted by the philosopher Hartmut Rosa. The study was carried out on the main island of Åland, where seven fishermen were interviewed as well as three other "groups" to gain a deeper understanding of the fishermen's situation and its relationship to them. The interviews were structured according to a semi-structured model.

Fishing is a living interest that both creates and characterises a certain identity, a specific habitus. The habitus of the Åland fishermen is strongly linked to knowledge and skills being passed down in families where fishermen grew up fishing. Fishermen appreciate freedom; to be in nature, the flexibility and to be oneself. This is something the fishermen consider meaningful and which they try to achieve. However, this ideal lifestyle has collided with the way fishing has developed, where fishing is facing several challenges today. Fishing and being a fisherman has changed and developed into an increasingly difficult industry to achieve profitability in. This is partly due to natural phenomena such as an increased population of seals, and partly to legislation that prevents the pursuit of desired fishing. The legislation is characterised by the so-called audit culture and limits the fishermen's opportunity to fish. The fishermen need to adapt and change their fishing. This can result in the fisherman feeling alienated from his own livelihood. A route that several fishermen have chosen to gain profitability in their fishing is processing. To process can be seen as an innovative action to be able to work in one's profession. It can be seen as an alternative way of taking control of their livelihood and future, and a form of resistance to the restrictions on the fishermen's activities that have taken place in recent decades. This means that the fishermen work back to what characterises life as a fisherman and what constitutes a good life as a fisherman.

The producer organisation has ambition for development but has no room for action to influence or make itself heard in front of politics. Fishermen have gone from being mobilised to becoming more individualised. There is a lack of trust and communication with Fiskeribyrån (the Fisheries Agency on Åland), which stagnates opportunities for development and cooperation. Current challenges are reducing the number of fishermen and thus the industry is increasingly losing importance. Life as a fisherman is not as obvious nowadays, due to the challenges of today and the future. There needs to be conditions for newly established fishermen to have an opportunity to make a living, otherwise the knowledge that the fishermen carry risks disappearing. However, today's small-scale fishermen on Åland give hope and continue despite the challenges, and are thus looking for opportunities to continue working as fishermen.