Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Lantarbetarnas arbetsförhållanden påverkas i allt större utsträckning av den digitalisering som accelererat sedan 1990-talet. Jordbruket har genomgått en stor omställning i och med införandet av digitala verktyg vilket resulterar i förändringar inom arbetsmiljö, arbetsbelastning och kunskapskrav.
I den här uppsatsen undersöks hur lantarbetarnas arbetsförhållanden påverkas av digitaliseringen inom jordbruket. En kvalitativ studie har genomförts där sex lantarbetare vid sex storskaliga växtodlingsgårdar i Sverige intervjuats. Genom att belysa deras perspektiv skapas en djupare förståelse för konsekvenserna av denna omställning. Analysen genomförs med hjälp av begrepp kopplade till digitalisering, maktförskjutning och arbetsmiljö, samt teori baserad på Job Demand Resources-modellen (JD-R-modellen).
Resultaten pekar på att lantarbetarna över lag upplever digitaliseringen inom jordbruket som en positiv utvecklingsfaktor. Särskilt vad gäller den fysiska arbetsmiljön samt arbetsbelastningen, vilka i stor utsträckning förbättrats. Områden där förbättringen framträder tydligast är komfort, säkerhet samt tidigare monotona arbetsuppgifter. Vad beträffar inverkan på den psykosociala arbetsmiljön finns något fler negativa tendenser. Till viss del beror försämringen av den psykosociala arbetsmiljön på övervakning samt de ökande kunskapskraven till följd av allt fler arbetsmoment som involverar digitala verktyg.

The working conditions of agricultural workers are increasingly influenced by the digitalization that has accelerated since the 1990s. Agriculture has undergone significant transformation with the introduction of digital tools, resulting in changes in the work environment, workload, and skill requirements. This thesis examines how the working conditions of agricultural workers are affected by digitalization in agriculture. A qualitative study was conducted, in which six agricultural workers from six large-scale crop farms in Sweden were interviewed. By highlighting their perspectives, a deeper understanding of the consequences of this transformation is gained. The analysis is carried out using concepts related to digitalization, power shifts, and the work environment, as well as theory based on the Job Demand Resources model.
The results indicate that, overall, agricultural workers perceive digitalization in agriculture as a positive developmental factor. Particularly in terms of the physical work environment and workload, significant improvements have been made. Areas where the improvements are most evident include comfort, safety, and previously monotonous tasks. However, regarding the impact on the psychosocial work environment, there are slightly more negative tendencies. The deterioration of the psychosocial work environment is partly due to surveillance and the increasing knowledge requirements resulting from the growing number of tasks involving digital tools.