Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I svensk livsmedelsstrategi som lanserades i juni 2017 skrivs det att konkurrenskraft är en viktig del i utvecklingen av Sveriges animalieproduktion och självförsörjning. Detta ska uppnås genom produktionsökning, expansion på inhemsk och utländsk marknad samt miljömål. Dock har trenderna under de senaste åren varit de motsatta. Trenderna har varit lägre konsumtionen av svensk mjölk, minskning i antalet mjölkproducenter samt låg lönsamhet. Denna bakgrund gjorde att intresset för att förstå nyckelfaktorer som är viktiga för att stärka konkurrenskraften i svensk mjölk utvecklades. Vilket också kom att bli syftet för studien.
I studien utfördes åtta semi-strukturerade intervjuer med strategiskt utvalda personer inom svensk mjölksektor. Personerna som valdes täckte ett intervall från producent till myndighet, för att få en bred bild av strategier för konkurrenskraft. Personerna var insatta i svensk mjölk antingen genom att vara producent eller genom sitt tjänstearbete. För att kunna jämföra strategier utformades intervjufrågorna utifrån Lafley & Martins modell (2013) ”Where to play- How to win”. Denna modell applicerades även på livsmedelsstrategin för att senare kunna användas som analysverktyg i resultatet. Gemensamt för de flesta av strategierna var att den inhemska marknaden är viktig för den svenska mjölken. Exportmarknaden är dock viktig för att förmedla överskott och mjölk som inte blir såld i Sverige. Resultatet var enhälligt i frågan kring unika värdena för svensk mjölk. Där hög djurvälfärd, djurskyddslagstiftning, låg antibiotikaanvändning och klimat var viktiga faktorer. Förmedling av unika värden, kompetensförsörjning för framgångsrik produktion, god kommunikation mellan politik och näring samt regelförenklingar är aspekter som var återkommande. Dessa nyckelfaktorer gick att koppla till områdena Marknad, Lyckas och Resurser. Vidare är ytterligare studier kring de potentiella nyckelfaktorerna certifiering, forskning och diskussionsforum viktiga för hur konkurrenskraften kan utvecklas framöver. Dessa nyckelfaktorer är framför allt kopplade till följdfrågorna som ställdes under områdena Lyckas och Ledning.
Avslutningsvis är strategierna som tagits fram i denna studie väldigt lika livsmedelsstrategin, vilket innebär att analys av skillnaderna var viktigt. Detta eftersom skillnaderna skulle kunna påverka hur framgångsrik en kommande strategi är. De största skillnaderna mellan livsmedelsstrategin och strategier i studien var att det delvis saknades konkreta förslag och metoder för hur konkurrenskraften ska stärkas inom svensk mjölksektor i livsmedelsstrategin. I studien diskuteras exempelvis vikten av att förmedla värde till konsument genom Bonden i skolan- konceptet och riktad reklam. Ytterligare ges även förslag på ett nytt diskussionsforum för en bättre kommunikation mellan näring och politik samt diskussion av branschgemensamma frågor. Dessa förslag diskuteras betydligt mindre i livsmedelsstrategin och kan därför vara indikatorer på varför livsmedelsstrategin inte varit framgångsrik. På grund av detta är dessa förslag tillsammans med regelförenklingar och utvärdering av beteslagstiftning de huvudsakliga inspelen till livsmedelsstrategin 2.0 från studien.

In the Swedish food strategy that was launched in June 2017, it is written that competitiveness is an important part in the development of Sweden's animal production and self-sufficiency. This is to be achieved through increased production, expansion on domestic and foreign markets and environmental targets. However, the trends in recent years have been the opposite. The trends have been lower consumption of Swedish milk, reduction in the number of milk producers and low profitability. This background led to the development of an interest in understanding key factors that are important for strengthening the competitiveness of Swedish milk. Which also became the purpose of this study.
In the study, eight semi-structured interviews were conducted with strategically selected people within the Swedish milk sector. The people chosen covered a range from producer to authority, to get a broad picture of strategies for competitiveness. The people were familiar with Swedish milk either through being a producer or through their service work. In order to be able to compare strategies, the interview questions were designed based on Lafley & Martin's model (2013) "Where to play - How to win". This model was also applied to the food strategy in order to later be used as an analysis tool in the results. Common to most of the strategies was that the domestic market is important for Swedish milk. However, the export market is important for conveying surplus and milk that is not sold in Sweden. The result was unanimous on the question of the unique values of Swedish milk, where high animal welfare, animal welfare legislation, low antibiotic use and climate were important factors. Dissemination of unique values, supply of skills for successful production, good communication between politics and industry as well as regulatory simplification are aspects that were recurring. These key factors could be linked to the areas Market, Succeed and Resources. Furthermore, further studies around the potential key factors certification, research and discussion forums are important for how competitiveness can be developed in the future. These key factors are above all linked to the follow-up questions that were asked under the areas Success and Leadership.
In conclusion, the strategies developed in this study are very similar to the food strategy, which means that analysis of the differences was important. This is because the differences could affect how successful an upcoming strategy is. The biggest differences between the food strategy and strategies in this study were that there was a partial lack of concrete proposals and methods for how to strengthen competitiveness within the Swedish milk sector in the food strategy. The study discusses, for example, the importance of conveying value to consumers through the Farmer in the School concept and targeted advertising. In addition, proposals are also given for a new discussion forum for better communication between industry and politics as well as discussion of common industry issues. These proposals are discussed considerably less in the food strategy and can therefore be indicators of why the food strategy has not been successful. Because of this, these proposals, together with regulatory simplification and evaluation of grazing legislation, are the main inputs to the Food Strategy 2.0 from this study.