Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Att världen står inför stora utmaningar i form av behov av en kraftig minskning på utsläpp av
växthusgaser har nog gått få förbi. Intergovernmental Panel on Climate Change (IPCC) som är FN:s
klimatpanel menar att lantbruket och andra markanvändningar står för ungefär en fjärdedel av dessa
utsläpp. Här är det inte medräknat vilken klimatnytta lantbruket gör i form av att faktiskt binda kol
och öka biodiversiteten. Oavsett vilken beräkningsmodell som används kan och kommer lantbruket
vara en viktig nyckelspelare i den klimatomställning som krävs. En av pusselbitarna i detta är att
optimera insatserna för att få största möjliga utbyte av varje insats. Här kommer tekniken med
variabel giva in. Med hjälp av den tekniken görs det möjligt att utifrån olika typer av indata variera
mängden av exempelvis gödsel, kalk, utsäde eller växtskydd.
Trots alla fördelar så förblir användandet lågt. Denna studie syftar till att förstå vilka faktorer som
påverkar lantbrukare som har investerat i tekniken att använda den eller inte. Kvalitativa intervjuer
med sju svenska lantbrukare har gjorts där tre av dem använder tekniken och fyra inte. Att ha med
båda sidor av de som använder tekniken och de som inte använder den gör att studien kan visa en
bredd och jämföra olika lantbrukare samt fånga upp känslor eller andra faktorer som annars kanske
inte kommit fram. Den modell som studien har använt sig av är Technology Acceptance Model av
Davis (1986).
Resultatet visar på en stor kunskapslucka inom lantbrukarkåren där det efterfrågas rådgivning och
utbildning i både hur växter och marken fungerar biologiskt i kombination med hur det går att göra
en styrfil utifrån detta. Intresse är en annan stor faktor som lyfts fram som en grundförutsättning för
att lyckas med variabel giva. Att bara göra en styrfil hjälper inte om du inte vet vad du håller på med
och då faller detta tillbaka på intresse och kunskap igen. Vidare efterfrågas en standardisering från
tillverkarnas sida att alla tillverkare ska använda samma typ av filformat och filstruktur.

The fact that the world is facing major challenges in the form of a need for a sharp reduction of
CO2-emissions has probably not gone unnoticed. The Intergovernmental Panel on Climate Change
(IPCC), which is the UN's climate panel, believes that agriculture accounts for about a quarter of
these CO2-emissions. This does not consider the climate benefit agriculture provides in the form of
sequestering carbon and increasing biodiversity. Regardless of which calculation model is used,
agriculture can and will be an important key player in the required climate transition. One of the
pieces of the puzzle in this is to optimize non-renewable resources to get the greatest possible return
from each resource. This is where the variable rate technique comes in. With the help of this
technology, it is possible to vary for example fertilizer, lime, seed, or pesticide based on different
types of input data.
Despite all the advantages, usage remains low. This study aims to understand what factors influence
farmers who have invested in the technology to use it or not. Qualitative interviews with seven
Swedish farmers have been conducted, where three of them use the technology and four do not.
Having both sides of those who use the technology and those who don't use it means that the study
can show a breadth and compare different farmers as well as pick up feelings or other factors that
might otherwise not have come to light. The theory used in the study is the Technology Acceptance
Model by Davis (1986).
The result shows a large knowledge gap within the agricultural sector where there is a demand for
advice and training in both how plants and the soil work biologically in combination with how it is
possible to make a VRA-file based on this. Interest is another major factor that is highlighted as a
basic prerequisite for success with variable rate. Just making a VRA-file doesn't help if you don't
know what you're doing and then this falls back on interest and knowledge again. Furthermore,
standardization is requested on the part of the manufacturers so that all manufacturers must use the
same type of file format and file structure.