Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Dagens klimatpolitik står inför stora förändringar då den går mot att breddas. Åtgärder för att öka upptag av koldioxid från atmosfären blir alltmer väsentligt för att nå 1,5 graders-målet och klimatneutralitet till 2050. Skogen kommer därmed att spela en allt större roll och att använda skogen som en kolsänka kan följaktligen komma att ha en stor betydelse i framtida klimatpolicy. Detta leder således till allt större påtryckningar på skogens roll i klimatpolitiken.

Åtgärder för att öka kolsänkan i de svenska skogarna blir därmed alltmer centralt. Samtidigt finns få incitament för skogsägare att vidta åtgärder som ökar kolsänkan i deras skogar. Syftet med denna studie var att få en förståelse för hur olika intressenter ser på ökad kolsänka i den svenska skogen, samt att identifiera faktorer som är viktiga för att skapa en legitim policy för detta.

Studien utfördes genom en kvalitativ fallstudie där flertalet intressentgrupper inom frågan intervjuades genom semistrukturerade intervjuer. Fallstudier lämpar sig väl för denna studie då författarna ville göra en empiriskt driven studie inom en specifik sektor samt få en större förståelse för ett komplex fenomen. De intressentgrupper som har intervjuats och representeras i denna studie är forskare, privata enskilda skogsägare, staten, skogsindustrier samt miljöorganisationer.

Av resultatet kan det konstateras att intressenternas syn på dessa frågor skiljde sig avsevärt på flertalet punkter. Medan vissa ansåg att en ökning av kolsänkan främst bör göras genom tillväxthöjande åtgärder, så tryckte andra på vikten av att klimatanpassa skogar och göra mer avsättningar. Däremot var de flesta generellt positivt inställda till att öka kolsänkan i svensk skog och framhävde flertalet potentiellt positiva utfall av ett styrmedel för ökad kolsänka. Dock synliggjordes även flertalet risker att ta i beaktning. Ytterligare en gemensam nämnare som uppmärksammats är att ekonomiska incitament till skogsägare anses som det mest legitima styrmedlet, men att det däremot råder tvivelaktigheter kring hur detta ska vara uppbyggt.

Today's climate politics is facing major changes as it moves towards broadening. Activities to increase the uptake of carbon dioxide from the atmosphere are becoming increasingly important in order to achieve the 1.5 degree target and climate neutrality by 2050. Forests will therefore play an increasingly important role and using forests as a carbon sink may consequently play a major role in future climate policy. This leads to increasing pressure on the role of forests in climate politics.

Activities to increase the carbon sink in Swedish forests are thus becoming increasingly central. At the same time, there are few incentives for forest owners to take measures that increase the carbon sink in their forests. The purpose of this study was thus to gain an understanding of how different stakeholders view increased carbon sink in the Swedish forest, and to identify factors that are important for creating a legitimate policy for this.

The study was conducted through a qualitative case study where several stakeholder groups were interviewed through semi-structured interviews. Case studies are well suited to this study as the authors wanted to conduct an empirically driven study in a specific sector and gain a greater understanding of a complex phenomenon. The stakeholder groups that have been interviewed and represented in this study are researchers, private individual forest owners, the government, forest industries and environmental organizations.

From the results it can be concluded that the stakeholders' views on these issues differed considerably on several points. While some felt that an increase in the carbon sink should primarily be achieved through growth enhancement measures, others emphasized the importance of adapting forests to climate change and making more set-asides. However, most people were generally positive about increasing the carbon sink in Swedish forests and highlighted several potentially positive outcomes of a policy instrument for increasing the carbon sink. However, several risks to consider were also highlighted. Another common denominator is that economic incentives to forest owners are considered the most legitimate policy instrument, but that there are doubts about how this should be structured.