Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Stockholm är en växande storstad och 2030 beräknas en miljon människor befolka stadens olika delar. I stadens utvecklingsplan ingår att utveckla fler regionala stadskärnor varav Kista centrum är en. Kista är en av stadsdelarna som tillsammans med Akalla, Hjulsta, Husby, Rinkeby och Tensta ligger runt ett större grönområde, en del av Järvafältet med bland annat uthoppspunkt för skärmflygning, discgolfbana, koloniområde samt ströv- och kulturvårdsområden. Området ingår i Stockholms större sammanhängande naturområden, Stockholms gröna kilar. Hösten 2007 togs ett politiskt beslut om en satsning på att förbättra levnadsvillkoren för stadsdelarna runt Järvafältet. Målet är få människor att flytta hit – och vilja stanna kvar. Som en del i satsningen ingår även att skapa en begravningsplats på Järvafältet. Den 15 oktober 2009 utlyste Stockholms stad en arkitekttävling för att få in förslag på utformningen av begravningsplatsen.

I examensarbetet ingår ett gestaltningsförslag på begravningsplats på Järvafältet. Inför gestaltningsarbetet gjordes dels litteraturstudier inom begravningsplatsers arkitektur, nomenklatur och regelverk och dels inom miljöpsykologi. Miljön är utformad med tanke på den stress en avliden person kan orsaka sin omgivning. Inom miljöpsykologin finns forskning om stress som visar att grön miljö kan ha ett stort restorativt värde, det vill säga ge möjlighet till återhämtning. Professor Grahns forskning om sambandet mellan vistelse i park och natur och en bättre hälsa visar också att grönytor med viss kvalitet, utformning och variation kan öka vårt välbefinnande och får oss att må bättre. En enkät ställd till personer som jobbat med utformning av begravningsplatser bekräftade bland annat att arbete med begravningsplatser inte skiljer jämfört med andra platser, men att empati och värdighet är viktiga aspekter. Dessutom undersöktes skissmetoder som en del i kreativa processen. Förstudierna gav en grund inför arbetet med gestaltningsförslaget.

Förslaget fokuserar på dispositionen av platsen. Dels på grund av tävlingsprogrammets krav på att utbyggnaden ska kunna ske etappvis samt det faktum att begravningsplatser flyttar man inte på. Dels för att utgöra en neutral stomme som medger flexibilitet inom sina delområden så att platsen känns modern och kan följa samhällets utveckling i en tid då vi och rör oss allt mer mellan länder, religioner och traditioner. Dispositionen ligger även till grund för områdets orienterbarhet. En plats som är lätt att se hur den hänger ihop kräver mindre mängd riktad uppmärksamhet och därmed ökar möjligheterna till återhämtning, platsen blir restorativ. Områdets landmärke är den befintliga Granholmstoppen, en 30 meter hög kulle bestående av schaktmassor från tidigare tunnelbanearbete i närområdet. Kullens topp är en värdefull utsiktsplats vars rymd och kontemplativa egenskaper bevaras i förslaget. Den görs tillgänglig via en allé, anläggningens ryggrad. Genom att föreslå en lösning där topplatån får en mer parkinriktad funktion jämfört med de lägre liggande begravningsrelaterade delarna samordnas begravningsplatsen med den befintliga miljön, fortfarande med värdighet och respekt för människan och miljö. En etappindelning ingår också i förslaget, så att begravningsplatsen först kan anläggas på en mindre yta för att sedan kunna utökas vid behov. Förslaget tar tillvara på platsens förutsättningar och ger den en restorativ miljö med många platser och möjligheter för reflektion – ett Järva reflektum.