Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med arbetet är att undersöka stadsplaneringskonceptet 15-minuters staden
och visa på dess möjligheter och problem i relation till svensk stadsplanering.
Specifikt är syftet att förstå möjligheter och problem utifrån ett socioekonomiskt
perspektiv. Detta görs genom en kvalitativ litteraturstudie. Drivkraften för
konceptet är att öka livskvaliteten för stadens invånare genom minskad pendling i
staden samt ökad närhet till stadens funktioner. För att uppnå konceptets mål
behöver stadslandskapet med dess byggda strukturer omkonstrueras. 15-minuters
staden baseras på konceptet Chrono-urbanism och är inspirerat av
postmodernistiska ideal men har både likheter och skillnader med tidigare
stadsplaneringstraditioner. Den svenska ABC-staden från 1950-talet hade
liknande visioner kring närheten mellan stadens funktioner som 15-minuters
staden. Studien visar på att dagens stadsplanering i Sverige går i linje med 15-
minuters stadens mål och tillvägagångsätt men att konceptet inte används som ett
verktyg i stadsplaneringen. Det har identifierats ett flertal fördelar och möjligheter
med konceptet men också eventuella problem. Konceptet kan bidra till en
förbättrad fysisk och psykisk hälsa, stärka det sociala välbefinnandet och jämna ut
socioekonomiska skillnader. Konceptet har fått kritik för att inte vara tillräckligt
anpassningsbart efter varje stads enskilda förutsättningar och problem samt för att
inte vara tillräckligt komplext för att kunna hantera problem som
klimatförändringar, pandemier eller transport. Sammanfattningsvis har 15-
minuters staden möjlighet till att vara ett användbart stadsplaneringsverktyg i
framtiden om det används på ett genomtänkt sätt.

The purpose of the work is to examine the urban planning concept of the 15-
minute city and show its possibilities and problems in relation to Swedish urban
planning. Specifically, the aim is to understand opportunities and problems from a
socio-economic perspective. This is done through a qualitative literature review.
The driving force for the concept is to increase the quality of life for city residents
by reducing commuting in the city and increasing proximity to city functions. To
achieve the concept's goals, the urban landscape and its built structures need to be
redesigned. The 15-minute city is based on the concept of Chrono-urbanism and is
inspired by postmodernist ideals but has both similarities and differences with
previous urban planning traditions. The Swedish ABC-city model from the 1950s
had similar visions of proximity between city functions as the 15-minute city. The
study shows that today's urban planning in Sweden is in line with the goals and
approaches of the 15-minute city but that the concept is not used as a tool in urban
planning. A number of benefits and opportunities have been identified but also
potential problems. The concept can help improve physical and mental health,
strengthen social well-being and reduce socio-economic disparities. The concept
has been criticized for not being sufficiently adaptable to the individual conditions
and problems of each city and for not being complex enough to deal with
problems such as climate change, pandemics or transport. In conclusion, the 15-
minute city has the potential to be a useful urban planning tool in the future if
used in a thoughtful way.