Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det urbana landskapet har genomgått en stor förändring de senaste decennierna,
och den ökade trafiken, förtätningen och rädslan för fulla gubbar begränsar barns
rörelsefrihet idag. Möjligheten att röra sig fritt utgör tillsammans med tillgång till
många miljöerbjudanden, grundstenarna i en barnvänlig miljö.
Syftet med fallstudien är att öka kunskapen om hur tjejer i årskurs 2-6 (8-12 år)
använder närområdet, samt att få en förståelse för hur platser – utifrån tjejernas
perspektiv – skulle kunna utformas så att de skulle vilja vara där. Studien bygger
primärt på fyra promenadintervjuer som har genomförts i den tätbebyggda
stadsdelen Vesterbro i Köpenhamn med totalt 10 tjejer. Under
promenadintervjuerna besökte vi platser som tjejerna ville visa, primärt platser
som de gillar och använder ofta. Tjejerna fick i anslutning till promenadintervjun
möjligheten att skapa en egen vision om en drömplats på Vesterbro.
Resultatet från min fallstudie bekräftar de utmaningar som beskrivs i
Stadsdelsplanen för Vesterbro – att det finns en växande ojämlikhet mellan
stadsdelens resursstarka och utsatta medborgare samt en kamp om utrymmet i
området. Detta perspektiv belyser hur tjejerna i fallstudien begränsas i sin
användning av närmiljön. Det begränsade utrymmet och gatumiljöns faror gör att
specifika platser skapas och öronmärks för barn och deras föräldrar. Även när
barnen når en ålder då de börjar få mer rörelsefrihet besöker de i hög grad
närliggande lekplatser och parker, och det är framförallt närheten, tryggheten och
anknytningen till platsen som avgör vilka platser de använder.
I denna studie framkommer det att flera tjejer har ett behov av att få tillgång till
fler gröna, lugna, privata och hemliga platser i närmiljön, där de kan känna
ägandeskap och hantera känslor. Naturmiljöer verkar särskilt främja tjejernas
platsskapande och betydelsen av sinnliga upplevelser som innefattar vild natur,
vattenelement, smakupplevelser från fruktträd och bärbuskar och djurkontakt
framkommer tydligt i studien. Bostadsgårdarna fyller en social funktion under
uppväxten, men även andra platser som inte är planerade för lek visar sig vara
viktiga för tjejernas sociala liv och utforskande av den kollektiva identiteten.

The urban landscape has experienced a major change in recent decades, and the
increased traffic, densification and “stranger danger” limit children's independent
mobility today. Independent mobility, together with a variety of affordances, form
the foundations of a child-friendly environment.
The purpose of the case study is to increase knowledge of how girls in grades 2-6
(8-12 years) use the local area, as well as to gain an understanding of how places,
based on the girls' perspective, could be designed so that they would want to use
them. The study is primarily based on four walking interviews that have been
conducted in the densely built Vesterbro district in Copenhagen with a total of 10
girls. During the walking interviews, we visited places that the girls wanted to
show, primarily places that they like and use often. After the walking interview,
the girls had the opportunity to create their own vision of a dream place in
Vesterbro.
The result from my case study confirms the challenges described in the District
Plan for Vesterbro – there is a growing inequality between the district's strong and
vulnerable citizens and a struggle for space in the area. These perspectives shed
light on how the girls in the case study are limited in their use of the local
environment. The limited space and the dangers of the streets of the urban
environment could have been one of the reasons to develop specific places
reserved for children and their parents. Even when the children reach an age when
they begin to have more independent mobility, they visit nearby playgrounds and
parks to a great extent, and it is primarily proximity, familiarity and place
attachment that determines which places they visit.
In this study, it appears that several girls have a need for green, quiet, private and
secret places in the local environment, where they can feel ownership and deal
with emotions. Natural environments seem to particularly promote the girls' placemaking
and the importance of sensual experiences that include wild nature, water
elements, taste experiences from fruit trees and berry bushes and animal contact is
clearly evident in the study. Backyards fulfil a social function during growing up,
and places less planned for play also seem to be important for the girls' social life
and exploration of collective identity.