Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbete med fokusgrupper, genom medborgardialoger, i gestaltningsprocesser av offentliga utemiljöer är ett verktyg som idag används av landskapsarkitekter. Det finns emellertid inget övergripande ramverk för hur dessa ska genomföras. Syftet med arbetet är att undersöka landskapsarkitekters syn på hur gestaltningsprocessen förhåller sig till verktyget fokusgruppsbaserad medborgardialog, samt vilka aspekter från medborgardialogerna som beaktats i ett antal valda gestaltningsprocesser. Intervjuer med fyra landskapsarkitekter som medverkat i fokusgruppsbaserade medborgardialoger ligger till grund för undersökningen. Intervjusvaren diskuteras sedan utifrån vald litteratur som berör både förhållandet mellan gestaltaren, gestaltningsprocessen och dialogen samt medborgardialogens roll i gestaltningsprocessen. Resultat och diskussion inkorporeras därmed i ett avsnitt och visar att samtliga intervjurespondenter uppfattade medborgardialogen som givande men att där också fanns utmaningar. En del av dessa utmaningar anses svåra att undvika i och med hur samhällsplanering idag är uppbyggd, en medvetenhet om detta är positivt då det möjliggör hantering av dem på bästa sätt. Andra utmaningar kan antas ha potential att undvikas om en övergripande struktur över processen utformas. Sammanfattningsvis kan det konstateras att medborgardialoger med en fokusgrupp som ofta inte hörs i offentliga sammanhang är ett viktigt verktyg för landskapsarkitekternas arbete mot jämlika offentliga utemiljöer och bör därför uppmuntras och en övergripande struktur bör utvecklas.

Citizen dialogue with focus groups is a method that occurs in design processes of public spaces today. However in this study an overall used framework could not be identified for how these should be executed. The purpose of the study is to investigate landscape architects view on how design processes relates to the instrument of citizen dialogue with a focus group. Additionally which aspects that are considered from the citizen dialogue in a chosen number of design processes. Interviews with four landscape architects that has participated in citizen dialogue with a focus group form the basis of this study. Literature touching both the relationship between the designer, the design process and the dialogue as well as the roll of the citizen dialogue in the design process are used to discuss the answers from the interviews. Thus is the result and discussion assorted and indicates that all interviewees perceived the citizen dialogue as rewarding, at the same time as there were challenges. Some of the challenges are hard to avoid in the way the community planning looks today, this causes for an awareness to be able to handle them in the best way possible. Other challenges can be expected to have the potential to be evaded if an overall structure over the process were to be formed. In conclusion it can be stated that citizen dialogue with focus groups is an important method for landscape architects in their work towards equal sustainable public spaces, it should therefore be encouraged and a development of it’s structure should be worked towards.