Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns i dagsläget en brist på gamla träd som är rika på mikrohabitat vilka inhyser många rödlistade arter. Utöver detta finns även ett stort åldersglapp mellan dagens unga och gamla träd vilket innebär att det kommer saknas ersättare för de viktiga mikrohabitaten när de gamla träden dör. Detta innebär att många arter kommer sakna förutsättningar för att leva. Det finns dessutom ett globalt mål som säger att den biologiska mångfalden inte får minska. För att uppnå detta mål behövs åtgärder som kan tillföra de mikrohabitat som det är brist på. En av dessa åtgärder kan vara veteranisering. Veteranisering innebär att artificiellt skapa mikrohabitat som finns i gamla träd genom att skada träden, detta med avsikt att fylla tidigare nämnda åldersglapp.

I denna uppsats undersöks vilka utmaningar och möjligheter det skulle innebära att introducera veteranisering i stadsmiljö och stadsnära miljöer. Detta utfördes genom intervjuer. Informanterna består av forskare inom veteranisering, personer som utför veteranisering samt verksamma inom naturskötsel.

Alla Informanterna såg både utmaningar och möjligheter med veteranisering nära städer och inne i städer. Möjligheterna ses som otaliga och berörde främst de fördelar det innebär för biodiversiteten. Många av utmaningarna gäller säkerhet men de största riskerna ansågs vara pedagogiska. Att allmänheten inte förstår varför träd skadas kan skapa oro och missförstånd. Därutöver var kunskapsbristen inom ämnet något som återkom gång på gång.

Inom forskningen saknas framför allt uppföljning av veteranisering, vilket innebär att det saknas en kunskapsbas. Detta uppenbaras när det kommer till utförare och andra inom branschen då veteranisering ofta utförs felaktigt och av fel anledningar. Detta kan begränsas med både mer forskning och kunskapsspridning.

Vi och merparten av informanterna anser att veteranisering kan användas i stadsmiljö och stadsnära miljöer men att det inte är där det fyller störst funktion. Det skulle behöva användas mer i skogsbruket där det finns möjlighet att restaurera skogar och åter fylla dem med mikrohabitat och biodiversitet.

I arbetet konstateras att det finns kunskapsbrist inom ämnet då veteranisering är relativt nytt. Med detta arbete vill vi därför öppna upp ögonen för veteranisering framför allt för fler studenter som sedan kan sprida sina kunskaper vidare till bland annat vänner och yrkesverksamma. Vi vill även inspirera till vidare arbeten inom ämnet veteranisering.

There is currently a lack of old-growth trees that are rich in microhabitats which house many red-listed species. In addition, there is a significant age gap between today's young and old trees, which means there will be a need for replacements for the important microhabitats when the old trees die. This means that many species will lack the conditions to live. There is also a global goal that states that biodiversity must not decrease. To achieve this goal, measures are needed to supply the microhabitats that are lacking. One of these measures may be veteranisation. Veteranisation means artificially creating microhabitats found in old trees by damaging the trees to fill the previously mentioned gaps.

This essay examines what challenges and opportunities it would entail introducing veteranisation in urban and near-urban environments. This was carried out by conducting interviews. The informants consisted of researchers in veteranisation, people who carry out veteranisation and those active in nature conservation.

The informants saw challenges and opportunities with veteranisation near cities and within cities. The possibilities are seen as countless and mainly concerned with the benefits it entails for biodiversity. Many challenges concern safety, but the most significant risks were considered pedagogic. The fact that the public does not understand why trees are damaged can cause concerns and misunderstandings. In addition, the lack of knowledge in the subject was something that came up again and again.

Within research, there is a lack of follow-up on veteranisation, which means there is a lack of a knowledge base. This is evident when it comes to contractors and others in the industry as veteranisation is often done incorrectly and for the wrong reasons. This can be reduced through more research and disseminating knowledge.

Most of the informants and we believe that veteranisation can be used in urban and near-urban environments, but that is not where it fulfills the most significant function. It would need to be used more in forestry where there is an opportunity to restore and refill forests again with microhabitats and biodiversity.

The work states that there is a lack of knowledge within the subject as veteranisation is relatively new. With this work, we therefore want to open the eyes of veteranisation to more students who can then spread their knowledge to friends and professionals, among others. We also want to inspire further work on the subject of veteranisation.