Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag spenderar vi människor alltmer tid inomhus vilket tenderar att ha negativa effekter på vår
hälsa. Det är konstaterat att utomhusvistelse i all form är bra för oss människor och eftersom det
naturliga dagsljuset är begränsat under vintern blir det extra viktigt att vistas ute under denna tid.
Hur parker planeras och utformas kan ha en stor betydelse för upplevelsen hos besökaren och bör
därför vara gestaltade för att bidra med kvaliteter året om. Patrik Grahn, professor i
landskapsarkitektur, har studerat grönområdens inverkan på människors hälsa och har tillsammans
med forskningskollegor utvecklat åtta specifika parkkaraktärer (Bengtsson et al. 2018): artrikedom
och variation, social gemenskap, kultur och historia, öppet och utsikt, känsla av rymd, rofylldhet,
vildhet och natur och avskilt och skyddat. Med utgångspunkt i denna bakgrund är vårt syfte att
undersöka hur parkkaraktärerna kan upplevas i verkligheten och hur de kan användas som
utvärderande verktyg av grönområden.
Vårt arbete undersöker parkkaraktärerna i teorin genom en litteraturstudie där forskning av
miljöpsykologer som Kaplan och Kaplan, Ulrich, Hartig och Stoltz lyfts fram. Forskningen tar upp
betydelsen av natur för människans välmående och bär på många likheter med Grahns teori.
Litteraturstudien fortsätter sedan med ett fokus på vinteraspekter där upplevelsevärden belyses.
Därefter undersöks parkkaraktärerna i praktiken med hjälp av en observationsstudie och med
Slottsparken som exempel. För att ta reda på hur de upplevs i verkligheten har en lista med
beskrivningar av parkkaraktärerna använts.
Resultatet visar att alla åtta parkkaraktärer går att hitta i Slottsparken. En del finns på flera olika
platser medan en del är mer sällsynta. I en och samma plats kan flera karaktärer ingå, de
överlappar varandra. Parkkaraktärerna är komplexa att beskriva med ord, de är inte mätbara och
vissa tenderar att vara mer spekulativa än andra. Slottsparken har vissa platser där ingen karaktär
passar in och dessa har vi benämnt som icke-karaktärer. Under vårt platsbesök kom vi fram till att
Slottsparken bär på kvaliteter i vintertid. Dessa kan delas upp i visuella och upplevelsemässiga
kvaliteter. Slutligen kan vi konstatera att parkkaraktärerna kan användas som stöd för att utvärdera
och förstå en plats, men är tolkningsbara och är därför inte heltäckande. Däremot kan
parkkaraktärerna fungera som inspiration för en landskapsarkitekts designprocess och fungera som
ett hjälpmedel vid gestaltning av parker.

Most of us people today tend to spend more time indoors which can result in negative effects on
our health. It is established that outdoor stay in all forms has a positive impact on us and since the
natural daylight is limited during wintertime it becomes particularly important to stay outside.
How parks are planned and designed may be important for the experience of the visitor and should
therefore be designed to contribute with qualities all year around. Patrik Grahn, a professor in
landscape architecture, has studied the impact of green spaces on humans health and together with
research colleagues developed eight specific Perceived Sensory Dimensions PSD (Bengtsson et al.
2018): Rich in Species, Social, Culture, Prospect, Space, Serene, Nature, and Refuge. With this
background in mind is our main purpose to examine how the PSD can be experienced and how it
can be used as a tool for evaluating green spaces.
Our work examines PSD in theory with a literature study where research by environment
psychologists such as Kaplan and Kaplan, Ulrich, Hartig, and Stoltz are presented. The research
highlights the importance of nature for human health and there is a lot of resemblance with the
theory of Grahn. The literature study continues then with a focus on winter aspects where
experiential value is highlighted. Furthermore, examines the PSD in practice with help of an
observation study and with Slottsparken in Malmö as an example. A list of descriptions is used to
investigate how they are experienced.
Our result shows that all eight PSDs are possible to find in Slottsparken. Some of them are found
in different places while others are rare. In the same place, multiple PSDs can be found, and they
overlap each other. The PSD is complex to describe with words, they are not measurable and some
tend to be more speculative than others. Slottsparken has some places where no PSD fits and those
we call non-PSD. Slottsparken has qualities during the winter that we discovered during our field
visit. Those can be divided into two different qualities, visual and experience based. Finally, we
can conclude that the PSD can be used for support when evaluating and understanding an
environment, but are interpretable and are therefore not comprehensive. However, the PSD might
work as an inspiration for a landscape architect’s design process and work as guidance when
designing parks.