Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Detta examensarbete behandlar människors uppfattning av element i landskapet.
Arbetet syftar till att undersöka medvetna och undermedvetna tolkningar av element i landskapen hos en grupp studenter inom den gröna sektorn, med förhoppningen att finna allmängiltiga uppfattningar man i rollen som landskapsarkitekt kan dra nytta av i yrkeslivet.
Initialt presenterar arbetet ett teoretiskt ramverk bestående av tre kapitel: Landskapsarkitektens profession som översiktligt beskriver den levande arkitekturens problematik och svårigheter. Upplevelsen av landskap- vad säger litteraturen? tar upp ämnen som uppfattning, upplevelse, preferens, mening och språk. Elementens roll- vad säger litteraturen? beskriver tre inom ämnet högt ansedda författares olika tolkningar av elementens roll och olika innebörd i landskapen. För att fånga de medvetna men också undermedvetna uppfattningarna av element valdes en kvalitativ undersökningsmetodik i form av fokusgruppsintervjuer. Eftersom fokusgruppsmetodiken kan tänkas vara mindre känd för läsaren och har sina speciella utmaningar har jag valt att inledningsvis utförligt presentera metoden som sådan. Därefter beskrivs hur fokusgrupperna i just denna studien genomfördes. Respondenterna till fokusgrupperna valdes specifikt på grund av deras pågående studier inom den gröna sektorn då de ansågs eventuellt ha lättare att diskutera ett för många svårt och diffust ämne. Tolv respondenter deltog i undersökningarna och delades vid tillfället upp i tre olika grupper.
Resultatet visar att alla respondenter hade lika uppfattningar i många av frågorna. Samtliga
grupper var överens om att olika individer uppfattar och tolkar sin omgivning på olika sätt vilket gör det svårt att utforma ett landskap som garanterat kommer att tilltala alla. Många av de diskussioner som uppkom under sessionerna bottnade i en vurm för miljöer av skogskaraktär. Skogsmiljöer, vattenelement och naturmaterial ansågs unisont av alla respondenter som de element som ger flest positiva känslotillstånd. När grupperna diskuterade om vad för element som väcker positiva respektive negativa känslor i landskapen var resultaten även där likartade.
I en jämförande diskussion ställs det teoretiska ramverket mot resultatet från fokusgrupperna.
Diskussionen pekar på att många av de svar som gavs under fokusgruppintervjuerna kan anses generella eftersom de delas av många, inte minst av erfarna landskapsarkitekter och författare inom ämnet. Logik, tillgänglighet och tydlighet i landskapet pekas bland annat ut som särskilt viktiga komponenter för en positiv upplevelse. Det blir också tydligt i diskussionen att den författare vars tankar och uppfattningar som kunde relateras mest till resultatet var Anne Whiston Spirn. Hon menar att en persons tolkning av ett landskap och dess element är ett språk man tar med sig från tidig barndom. Beroende på personens härkomst, bakgrund och förmåga att uttrycka sig skiljer sig språket, vilket också respondenterna i detta arbete gav tydligt exempel på.
Slutsatser som dras av arbetets olika delar är att uppfattning och upplevelse innefattar så mycket mer än tycke och smak. Landskapen talar onekligen sitt eget språk och för att kunna utforma dem på bästa sätt, så att så många som möjligt ska förstå och kunna njuta av dem, krävs det en stor dos av empati och lyhördhet inför just det, människans allas olikheter.

The purpose of this thesis is to investigate the conscious and subconscious interpretations of elements in the landscape of a group of students in the green sector, with the hope of finding universally valid perceptions that can be useful in the professional life of landscape architects.
Initially, the work presents a theoretical framework consisting of three chapters: The landscape architect’s profession, which provides an overview of the challenges and difficulties of living architecture. The experience of landscape - what does the literature say? covers topics such as perception, experience, preference, meaning and language. The role of the elements - what does the literature say? describes three different interpretations of the role and importance of the elements in the landscapes by three highly regarded authors on the subject. In order to capture the conscious but also subconscious perceptions of elements, a qualitative research methodology was chosen in the form of focus group interviews. Since the focus group methodology may be less known to the reader and has its own challenges, I have chosen to begin by presenting the method as such. Then it is described how the focus groups in this particular study were conducted. The respondents to the focus groups were specifically chosen because of their ongoing studies in the green sector as they were considered to possibly have an easier time discussing a difficult and diffuse topic. Twelve respondents participated in the surveys, which were divided into three different groups.
The results show that all twelve respondents had similar views on many of the questions. Every group agreed that different individuals perceive and interpret their surroundings in different ways, which makes it difficult to design a landscape that is guaranteed to appeal to everyone.
Many of the discussions that arose during the sessions were rooted in a craze for forest-like environments. Forest environments, water elements and natural materials were considered in unison by all respondents as the elements that give the most positive emotional states. When the groups discussed what elements evoke positive and negative feelings in the landscapes, the results were also similar.
In a comparative discussion, the theoretical framework is set against the results from the focus groups. The discussion points out that many of the answers given during the focus group interviews can be considered general because they are shared by many, not least by experienced landscape architects and writers on the subject. Logic, accessibility and clarity in the landscape are identified as particularly important components for a positive experience. It also becomes clear in the discussion that the writer whose thoughts and perceptions could be most related to the results of the focus groups was Anne Whiston Spirn. She believes that a person’s interpretation of a landscape and its elements is a language you carry with you from early childhood. Depending on the person’s origin, background and ability to express themselves, the language differs, which the respondents in this thesis also gave clear examples of.
Conclusions drawn from the different parts of the thesis are that perception and experience include so much more than liking and taste. The landscape undeniably speak its own language and in order to be able to design them in the best way, so that as many people as possible will understand and be able to enjoy them, a large dose of empathy and sensitivity to precisely that, the differences of all people, is required.