Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Arbetets övergripande intresse för naturlika planteringar och biologisk mångfald placerades inledningsvis in i ett landskapsarkitektoniskt sammanhang. Detta relaterades sedan till den lokala kontext vari gestaltningsarbetet är placerat, det vill säga Sverige – Mälardalsregionen – Stockholmsområdet – Kristinebergs strandpark. I handlingsplaner och strategidokument för biologisk mångfald som har producerats av, eller på uppdrag av, Stockholm stad återfanns ett antal exempelarter som gestaltningsarbetet sedan kom att kretsa kring. Efter efterforskning kom jag fram till en lista på arter som skulle vara möjliga att gynna i just Kristinebergs strandpark. Ytterligare inläsning på dessa arters kritiska behov och krav på livsmiljöer, vilka redogörs för i bilaga 1, utkristalliserade ett antal beståndsdelar som en park som ska gynna dessa arter behöver innehålla. Arbetsprocessen ovan följde de steg som stipuleras i metoden Animal Aided Design som utvecklats av Wolfgang W. Weisser och Thomas E. Hauck.

Inventeringen av parkens förutsättningar för biologisk mångfald byggde på kartmaterial och utredningar som tagits fram av Stockholm stad, dessa visade att Kristinebergs strandpark ligger avskuren från större gröna samband. Det, i kombination med nuvarande gestaltningen med framförallt icke inhemska arter talade för att den biologiska mångfalden i parken är låg. De rumsliga analyserna av parken utgick från metoder och begrepp framtagna av Giambattista Nolli, Gordon Cullen och Kevin Lynch. Dessa visade på parkens sociala funktioner, förtjänster och brister. Analyserna visade bland annat att parken i dagsläget är fragmenterad och svår att orientera sig i där flera delar framstår som avskärmade och därför svåranvändbara. Parken saknar också ett tydligt och identitetsskapande landmärke.

Utifrån dessa parametrar – där arternas behov sattes i relation till parkens sociala funktion – kom jag fram till ett antal programpunkter som gestaltningsförslaget för Kristinebergs strandpark skulle prioritera. Dessa åskådliggörs i en programplan och en illustrationsplan. I programplanen renodlades de många mindre rumsligheterna i dagens park till tre större zoner: lundmiljön, den öppna ängs/gräsytan och skogsdungen. Dessa zoner motiverades dels av att parken ska rymma olika typer av livsmiljöer och dels av att dessa zoners olika karaktär ska ge en upplevelsemässig variation. Mellan zonerna skapades tydliga kopplingar. I gestaltningsförslaget detaljerades en av dessa zoner med en växtlista som visar på exempelarter. Två kriterier växtvalet var att de skulle vara inhemska och att de skulle ingå i samma vegetationstyp.

The work's overall interest in naturalistic planting design and biological diversity was initially placed in a landscape architectural context. This was then related to the local context in which the work is placed, that is Sweden – Mälardalsregionen – Stockholm area – Kristinebergs strandpark. In action plans and strategy documents for biological diversity that have been produced by, or on behalf of, the city of Stockholm, a number of example species were found which the design work then came to revolve around. After research, I came up with a list of species that would be possible to benefit in Kristinebergs strandpark. Further reading of these species' critical needs and habitat requirements, which are explained in Appendix 1, resulted in a number of components that a park that should benefit these species needs to contain. The work process above followed the steps stipulated in the Animal Aided Design method developed by Wolfgang W. Weisser and Thomas E. Hauck.

The inventory of the park's conditions for biological diversity was based on map material and investigations produced by the city of Stockholm, which showed that Kristinebergs strandpark is cut off from larger green connections. This, in combination with the current configuration with mainly non-native species, indicated that the biological diversity in the park is low. The spatial analyses of the park were based on methods and concepts developed by Giambattista Nolli, Gordon Cullen and Kevin Lynch. These showed the park's social functions, merits and shortcomings. The analyzes showed, among other things, that the park is currently fragmented and difficult to navigate, with several parts appearing to be screened off and therefore difficult to use. The park also lacks a distinct landmark.

Based on these parameters – where the needs of the species were put in relation to the park's social function – I arrived at a number of program points that the design proposal for Kristinebergs strandpark should prioritize. These are illustrated in a program plan and an illustration plan. In the program plan, the many smaller spaces in today's park were refined into three larger zones: the grove environment, the open meadow/grassland and the forest grove. These zones were motivated partly because the park should accommodate different types of habitats and partly because the different nature of these zones should provide an experiential variety. Clear connections were created between the zones. In the design proposal, one of these zones was detailed with a plant list showing example species. Two criteria in the plant selection was that they should be native and that they should be part of the same vegetation type.