Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I takt med att skyddsvärda träd i städer minskar har flera värderingsverktyg skapats för att skydda dessa genom att ge träd ett ekonomiskt värde. Många av dessa har fått kritik för att inte spegla trädens fulla värde. Uppsatsens syfte är att kritiskt diskutera monetär värdering av naturskyddsvärden, för att belysa problematiken i att använda ekonomiska värderingsverktyg på träd med naturskyddsvärde. Detta görs genom Alnarpsmodellen, ett strukturellt värderingsverktyg, och MyTree, ett instrumentellt värderingsverktyg. Respektive verktygs parametrar undersöks först enskilt för att studera hur de påverkar värderingen. Därefter används verktygen för att värdera nio fiktiva träd, med olika grad av skyddsvärde utifrån egenskaperna storlek och skick. Detta för att undersöka hur verktygen värderar träd med olika grad av skyddsvärde.

Studien visar att de båda verktygen ger ett högre värde för ökad trädstorlek vilket speglar ett träds naturskyddsvärde. Vad det gäller skick ger de båda verktygen högst värde till träd utan håligheter, lägre eller lika högt värde för träd med håligheter, och lägst värde för döda träd, vilket inte speglar ett träds naturskyddsvärde. Verktygens problem diskuteras genom tidigare kvantifieringskritik. Det synliggörs då att verktygen bland annat förenklar verkligheten, endast tar hänsyn till generaliserade objektiva värden och är baserat på vad grundarna bakom verktygen anser vara mest värdefullt. Detta kan leda till att felaktiga beslut fattas kring det som har värderats. Däremot finns det en nytta med värderingsverktyg och en styrka med att kombinera ekonomiska värden med subjektiv bedömning eftersom ekonomi har en central roll i beslutsfattande. Detta exemplifieras med fall där värderingsverktyg har använts och gynnat urbana träd och ekologiska funktioner.

Slutsatsen från detta arbete är att värderingsverktyg bör användas medvetet då de inte alltid samspelar med naturskyddsvärden. Vi kan konstatera att argumentationen för att bevara urbana träd bör grunda sig i trädets mjuka värden, anpassat efter situation, där stöd i siffror från värderingsverktyg är ett värdefullt tillägg.

As trees with high conservation values in cities decrease, several valuation tools have been created to protect trees by giving them economic value. Many of these have been criticized for not reflecting the full value of trees. This work aims to critically discuss the monetary valuation of nature conservation values and to highlight the problems of using economic valuation tools on trees with high nature conservation values. This is done through the Alnarp model, a structural valuation tool, and MyTree, an instrumental valuation tool. Each tool's parameters are first studied individually to analyze how they affect the valuation. Then, the tools are used to monetize nine fictitious trees with varying degrees of conservation value based on size and condition. This provides insight into how the tools value trees with different degrees of conservation value.

The study shows that both tools give a higher value for increased tree size, which reflects a tree's nature conservation value. Regarding condition, both tools give the highest value to trees without cavities, lower or equally high value for trees with cavities, and the lowest value for dead trees, which does not reflect a tree's nature conservation value. The problems with the tools are discussed through previous criticism of quantification. It is then revealed that the tools simplify reality, only consider generalized objective values, and are based on what the founders of the tools consider to be most valuable. This can lead to incorrect decisions being made about what has been valued. However, there is a benefit with valuation tools and a strength in combining economic values with subjective assessment, as economics plays a central role in decision-making. This is exemplified by cases where valuation tools have been used and benefited urban trees and ecological functions.

The conclusion of this study is that valuation tools should be used consciously as they do not always reflect nature conservation values. We can conclude that the argument for preserving urban trees should be based on the tree's soft values, adapted to the situation, where support in numbers from valuation tools is a valuable addition.