Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

A rising global temperature and increased emissions, in combination with the slow progress of the yearly climate negotiations shows that there is something hindering the radical improvement needed to protect both the planet and humanity. The outset for this thesis is to study the UN climate negotiations and the alternative discourse that can question the hegemony.
This thesis is therefore investigating how and if it is possible to challenge the hegemonic discourse by studying an alternative discourse promoted by Bolivia. By basing both the national legislative texts and arguments in international negotiations on the concept of Vivir Bien, the Good Life, Bolivia is challenging the hegemony. That is particularly visible in how Bolivia is arguing for the Article 6.8 of the Paris Agreement, a non-market approach that should contribute to reduced emissions and increased adaptation through voluntary collaborations between different actors. The thesis studies how the article can firstly affect the perception of nature within UNFCCC and secondly which effects it could have for forestry as an example of the sectors that would be affected. The methods used are interviews with civil society actors as well as an analysis of legislative texts and official documents from the Plurinational state of Bolivia. Through interviews, observations and a critical discourse analysis of both interviews and documents I identify how the different actors positions themselves in relation to the alternative discourse.
The theoretical framework is based on approaches that has been identified as new imperialism and the Imperial mode of living. By analyzing the material with the theories mentioned I find that the non-market mechanisms presented in Article 6.8 challenges the Imperial mode of living that is reproduced by for example the market-based approaches. Furthermore, the results identify how the market-based mechanisms can reduce forests to carbon sequestrators, by that not recognizing the full value of forests and further might have negative consequences for the indigenous communities. The discourse which included Vivir Bien opens for the different values of forest as well as an alternative cosmovision. Both the state of Bolivia and the interviewees from civil society use the discourse but define it differently. Moreover, there is a critique expressed by the interviewees stating that Bolivia is presenting a discourse internationally which is not implemented nationally.
Finally, the thesis highlights how the current hegemonic discourse can be challenged and if the discourse of Vivir Bien and Article 6.8 can constitute a counter-hegemony. My results show great expectations for Article 6.8, however that the mechanism itself is not the shift of hegemony demanded but rather a match-making facility well suiting the current structure. Even if Article 6.8 currently does not challenge the hegemonic discourse there are discussions taking place during the climate negotiations implying that a structural change is needed.

Med en fortsatt ökande global temperatur och globala koldioxidutsläpp, i kombination med de årliga klimatförhandlingarnas långsamma framsteg börjar det bli tydligt att det är något som hindrar den radikala förändringen som behövs för att skydda vår planet och mänsklighet. Utgångspunkten för denna uppsats är att studera FNs klimatförhandlingar och de alternativa diskurser som kan ifrågasätta den rådande hegemonin.
Uppsatsen undersöker därför hur och om det är möjligt att utmana den rådande hegemoniska diskursen genom att studera en alternativ diskurs som presenteras av Bolivia. Genom att basera både sina nationella lagtexter och argument under internationella förhandlingar på konceptet Vivir Bien utmanar Bolivia den rådande diskursen. Detta blir tydligt i hur Bolivia argumenterar för Artikel 6.8 i Parisavtalet, en icke marknadsbaserad mekanism som ska kunna bidra till utsläppsminskning och anpassning genom frivilliga samarbeten mellan olika aktörer. Uppsatsen undersöker hur denna artikel kan dels påverka natursynen inom UNFCCC, dels vilka effekter den skulle kunna få på skogssektorn som ett exempel på en sektor som skulle bli påverkad. Materialet kommer från intervjuer med civilsamhällesaktörer samt en analys av lagtexter och officiella dokument från Bolivia. Genom intervjuer, observationer och en kritisk diskursanalys av både intervjuer och officiella dokument identifierar jag hur de olika aktörerna förhåller sig till den alternativa diskursen kopplad till Vivir Bien.
Det teoretiska ramverket är baserat på ny imperialism och The imperial mode of living. Genom att analysera materialet med dessa teorier finner jag att de icke-marknadsbaserade metoderna som föreslås i Artikel 6.8 utmanar det Imperial mode of living som reproduceras genom bland annat marknadsbaserade mekanismer. Vidare visar mina resultat på hur de marknads-baserade metoderna riskerar att reducera skog till enbart koldioxidinlagring, samtidigt som ursprungsbefolkning och andra grupper som lever nära skogen kan påverkas negativt. Diskursen länkad till Vivir Bien öppnar för att se flera värden i skogen samt en ny cosmovision. Både den Bolivianska staten och mina intervjuobjekt från civilsamhället använder sig av denna diskurs, men fyller det med olika innehåll. Dessutom lyfts en kritik hos mina intervjuobjekt som belyser hur Bolivia för en retorik och driver en diskurs internationellt som inte har omsatts i praktiken nationellt.
Slutligen belyser uppsatsen hur den rådande hegemonin kan ifrågasättas och om diskursen om Vivir Bien och Artikel 6.8 kan utgör ett skifte. Mina resultat visar på stora förväntningar på Artikel 6.8, men att mekanismen i sig verkar inte bli det systemskifte som efterfrågats utan snarare en ihop-matchnings mekanism som väl passar i den rådande strukturen. Även om Artikel 6.8 i nuläget inte verkar kunna utmana den rådande hegemonin sker diskussioner under klimatförhandlingarna som tyder på att det behövs en strukturell förändring.