Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Klimatförändringarna till följd av den stigande temperaturen har de senaste
åren blivit allt mer påtaglig, inte minst under värmeböljan sommaren 2018
som varade i nästan en hel månad och drabbade många platser runt om i Europa. Värmeböljor drabbar städer hårdare än landsbygd då städer genom sin
uppbyggnad är extra sårbara för höga temperaturer på grund av den urbana
värmeöeffekten. Det gör att nya krav behöver ställas på utformningen av
och materialvalet i framtidens städer för att upprätthålla en god levnadsmiljö för människor även under en värmebölja och i ett framtida varmare klimat.
I detta arbete, som grundas i en litteraturstudie presenteras hur form, material och vegetation inverkar på temperaturen i staden. Resultatet kan sammanfattas i att mörka material på mark och byggnader i solexponerade lägen leder till högre temperaturer. Grönska, vatten och ljusa material på mark
och byggnader kan i stället verka svalkande, både genom att faktiskt sänka
temperaturen på ytor och luft, men verkar även svalkande på den upplevda temperaturen. Beroende av form och placering inverkar, hårda material
och vegetation olika mycket på temperaturen i staden. Utifrån detta resultat
presenteras i arbetets nästa del tolv huvudsakliga strategier som landskapsarkitekten kan arbeta med för att skapa förutsättningar för svalka i staden
under en värmebölja och varma sommardagar. Strategierna delas in i kategorierna gröna, blå och grå strategier utefter vilka byggstenar strategin använder sig av. I de gröna strategierna är grönska det huvudsakliga verktyget,
i de blå är vatten huvudsakligt verktyg och i de grå strategierna är det stadens hårda material som utgör det huvudsakliga verktyget för att skapa svalka i staden. För att illustrera strategierna och hur de kan se ut och fungera på
en plats presenteras därefter nio exempelplatser som utvärderas utefter hur
väl strategierna fungerar på platsen.
Övergripande slutsatser som dras utifrån arbetets resultat är att de gröna
strategierna är de mest effektiva utifrån ett temperaturperspektiv, samt att
grönska även för med sig många andra fördelar i staden i form av ekosystemtjänster såsom dagvattenhantering, estetiska värden, biologisk mångfald et
cetera. Då fördelarna med stadsgrönska redan är välkänd bland landskapsarkitekter vill vi dock betona de grå strategierna som vi bedömer inte är lika
välkända. En andra viktig slutsats är därför att det trots att grönska har störst
effekt är viktigt att inte glömma de andra strategierna som kan användas
tillsammans med gröna strategier eller på platser där gröna strategier inte
passar eller fungerar.
Genom att studera Sveriges fyra största kommuners översiktsplaner ser vi
även luckor i flera av kommunernas övergripande planering vad gäller beredskap för och hantering av höga temperaturer och framtida värmeböljor.

Climate change due to rising temperatures has become more detactable in
the last few years. Not least, this was the case during the 2018 heatwave
which lasted almost a month and impacted several locations across Europe.
Owing to the urban heat island effect, the way cities are constructed makes
urban areas more affected by heatwaves than rural areas. Thus, modern cities must meet new requirements when it comes design and building materials. Meeting these requirements will be necessary to maintain an adequate
living standard in an ever-warmer climate and during heatwaves.
The following study is based on a literature review and presents how form,
material and vegetation affects the temperature of cities. It is found that
dark materials on buildings and on the ground, result in higher temperatures
when located in areas which are exposed to sunlight. In contrast, greenery,
water and light materials can have a cooling effect both by lowering the actual air temperature and by affecting the thermal comfort. Depending on
their form and placement, building materials and vegetation affect the temperature to a varying extent.
Following these findings, the study presents 12 strategies for how landscape
architects can create better conditions for keeping temperatures down in
urban areas during heatwaves and warm summer days. Based on their respective building blocks, the strategies are divided into the following three
categories. Green strategies in which vegetation serves as the main architectural tool, blue strategies which utilizes water, and grey strategies which are
based on the hard building materials of the city. Subsequently, 9 example
locations are presented to illustrate how the strategies may be realized in a
location. The strategies are then evaluated based on how well they work in
the different locations.
The result of the study suggests that the green strategies are the most effective for keeping temperatures down. Moreover, the green strategies tend
to bring other advantages to the urban landscape such as biodiversity, aesthetic value, better stormwater management et cetera. Yet, because the
positive effects of urban greenery are already well known, the study wishes
to highlight the grey strategies which have so far received less attention. The
second important takeaway is therefore that while greenery has the biggest
effects, one should not disregard the other strategies. The blue and grey
strategies may be used in combination with green strategies or in locations
where greenery is not possible or suitable.
By examining the comprehensive plans of the four biggest Swedish municipalities, the study also finds that several gaps exist in the municipal planning
with regards to the preparedness for and management of high temperatures and heatwaves.