Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Många av Sveriges kommuner använder sig utav medborgardialoger som en metod att nå ut till och engagera medborgarna vid samhällsbyggnadsfrågor men det är inte en självklarhet. Brukare av en plats, till exempel en park, har ofta en bredare kännedom och kunskap om de lokala förhållandena på platsen än vad planerare och beslutsfattare har. Brukarna skapar utöver kunskap och kännedom, känslomässiga band till platser, vilket är svårtillgängligt underlag för planerare och beslutsfattare, och kan därmed förloras i en planeringsprocess. Syftet med detta examensarbete var att undersöka hur en medborgardialog kan användas som ett underlag vid upprustning och utveckling av en park. En fallstudie av NYFIKEN PARK, som är en arbetsmodell för medborgardialoger, i Tungelsta trädgårdspark (Haninge kommun) utgjorde grunden för arbetet. Frågeställningarna i arbetet var: Vad är syftet med medborgardialog i Haninge kommun? Varför är människors kunskap och engagemang av en park viktigt i en medborgardialog? Hur upplevs Haninges medborgardialog NYFIKEN PARK i Tungelsta trädgårdspark av brukarna, inblandad landskapsarkitekt och konsult? Arbetet baserades på en fallstudie av NYFIKEN PARK, där det ingick en kommunstudie och en litteraturgenomgång. I kommunstudien ingick det intervjuer, dokumentgranskning samt platsbesök. Resultatet visar att Haninge kommun har tydliga principer och handböcker för hur man ska arbeta med delaktighet. De ställer sig positiva till ett arbete med medborgardialoger men är samtidigt medvetna om de olika graderna av delaktighet och att det är viktigt att berätta för medborgarna vilken typ av delaktighet de har. Landskapsarkitektens roll under medborgardialogen i Tungelsta trädgårdspark, är att sortera synpunkterna och förslagen som kommer in under dialogen. Att ha erfarenhet och kunskap om växt- och markmaterial, vad som är ekonomiskt gångbart och ha förkunskaper om vad som är ekologiskt hållbart. Landskapsarkitekten har ett övat öga för vad som är estetiskt funktionellt. Att genomföra en medborgardialog underlättar vid planeringen. Det är tidseffektivt att få reda på vad medborgarna vill och inte vill ha i parken i stället för att gissa sig till det. Det finns flera syften med medborgardialoger utifrån denna studie; lokalbefolkningen bidrar med lokal kunskap, respekt & inflytande, förstärkt platskännedom leder till känsla av ansvar samt tidseffektivt.

Many of Sweden’s municipalities use citizen dialogues as a method of reaching out and engaging citizens in planning processes, but this is not mandatory. Users of a place, such as a park, often have a broader knowledge and understanding of the local conditions at the place than planners and decision-makers. In addition to knowledge and awareness, users create emotional connections to places, which is a difficult basis for planners and decision-makers and can thus be lost in the planning process. The purpose of this thesis was to investigate how a citizen dialogue can be used as a basis for the reparation and development of a park. A case study of NYFIKEN PARK, which is a model for a citizen dialogues, in Tungelsta trädgårdspark (Haninge municipality) formed the basis for the work. The questions in the work were: What is the purpose of citizen dialogue in Haninge municipality? Why is people’s knowledge and commitment of a park important in a citizen dialogue? How is Haninge’s citizen dialogue NYFIKEN PARK in Tungelsta trädgårdspark experienced by the users, involved landscape architect and consultant? The work was based on a case study of NYFIKEN PARK, which included a municipal study and a literature study. The municipal study included interviews, document review and site visits. The results show that Haninge municipality has clear principles and handbooks for how to work with participation. They are positive about working with citizen dialogues but are at the same time aware of the different degrees of participation and that it is important to tell citizens what type of participation they have. The role of the landscape architect during the citizen dialogue in Tungelsta trädgårdspark, is to sort the views and suggestions that come in during the dialogue. To have experience and knowledge of plant and soil materials, what is economically viable and have prior knowledge of what is ecologically sustainable. The landscape architect has a trained eye for what is aesthetically functional. Carrying out a citizen dialogue facilitates planning. It is time efficient to find out what the citizens want and do not want in the park instead of guessing. There are several purposes of citizen dialogues based on this study; the local population contributes with local knowledge, respect & influence, enhanced site knowledge leads to a sense of responsibility and time efficiency.