Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det globala klimatet håller på att förändras, och den globala energiproduktionen står inför en oundviklig och omfattande omställning bort från fossila bränslen. I denna omställning kommer elektrifiering och en ökad produktion från förnyelsebara energikällor att utgöra centrala åtgärder. På grund av de fossila bränslenas och de förnyelsebara energikällornas skilda rumsliga egenskaper kommer denna omställning att innebära en framväxt av nya energilandskap. För det svenska energisystemet kommer omställningen att innebära en omfattande utbyggnad av produktionen av solenergi och vindkraft. För att denna utbyggnad ska bli så hållbar som möjligt krävs en fördjupad förståelse av relationen mellan solenergi, vindkraft och utvecklingen av landskap, inte minst sett till markanvändning.
Inom fältet fysisk planering har förståelse av energiproduktionens ytanspråk tidigare präglats av abstrakta idéer om area och energidensitet. Genom att kartlägga svensk solenergi och vindkraft utifrån tidigare markanvändning syftar denna uppsats till att bidra till en mer landskapsintegrerad förståelse för omställningen mot en mer förnyelsebar energiproduktion. Vidare använder uppsatsen teoretiska perspektiv på ekosystemtjänster och förnyelsebara energilandskap för att analysera resultatet kartläggningen och diskutera utvecklingen av svenska landskap utifrån ett hållbarhetsperspektiv. Slutligen används resultatet av kartläggningen för att skapa regionala scenarier för framtida produktion av solenergi och vindkraft. Detta görs i syfte att ytterligare fördjupa förståelsen för relationen mellan solenergin, vindkraften och hållbara landskap.
Resultatet av de empiriska undersökningarna och analysen indikerar att solenergi- och vindkraftsproduktionen riskerar att tränga ut andra funktioner i svenska landskap. Resultatet pekar på en möjlig trend där framtida förnyelsebara energilandskap, i likhet med traditionella fossila energilandskap, är landskap där energiproduktion dominerar på bekostnad av andra funktioner. Utifrån Energimyndighetens (2021a; 2021b) strategiska dokument för framtidens elektrifiering identifieras en tendens där perifera landskap blir energiproducerande landskap, medan konsumtionen i huvudsak sker i stadsnära landskap. Således riskerar tillgången på en mångfald av ekosystemtjänster i perifera landskap att försämras, samtidigt som nyttan av energiproduktionen koncentreras någon annan stans. Detta resultat indikerar att den pågående utvecklingen av solenergi- och vindkraftsproduktion i Sverige riskerar att skapa mindre hållbara landskap, inte minst sett till social hållbarhet. Den slutsats som dra är därför att det finns ett behov av att förstå omställningen mot mer hållbara energisystem inte bara som en fråga om optimal och effektiv användning av teknologier. Det finns också ett behov av att förstå omställningen från det lokala landskapets perspektiv och att kritiskt diskutera vad som utgör acceptabla nivåer av energikonsumtion i relation till vilken typ av landskap vi vill ha i framtiden.

The global climate is changing. Thus, the global energy production system is facing an unavoidable and large-scale transition away from fossil fuels. In this transition, electrification and expansion of the production of energy from renewable sources will constitute central measures. However, due to the different spatial qualities of fossil fuels and renewable energy sources, this transition will result in the emergence of new types of so called energyscapes. For the Swedish energy system, the transition implies an extensive expansion of solar and wind power production. In order to ensure that this expansion will be as sustainable as possible, there is a need for a more in-depth understanding of the relationship between solar- and wind power and the development of landscapes, in particular from the perspective of land-use.
Within the sector of strategic planning, previous understanding of the land-claim of energy production has been dominated by abstract ideas of area and energy density. This thesis aims to contribute to a more landscape integrated understanding of the transition towards more renewable energy production by mapping Swedish solar- and wind power in relation to previous land use. The thesis further uses theoretical perspectives on ecosystem services and sustainable renewable energyscapes to analyze the results of the mapping and discuss the development of Swedish landscapes from a sustainability perspective. Lastly, the results of the mapping are used to create scenarios for future regional production of solar- and wind power. This is done with the purpose of further deepening the understanding of the relationship between solar- and wind power production and sustainable landscapes.
The result of the empirical research and the analysis indicates that solar and wind power production are at risk of dislocating other functions in the Swedish landscapes. The result points towards a trend where future renewable energyscapes, in similarity with traditional fossil energyscapes, are landscapes where energy production is dominant at the cost of other functions. Based on strategic documents on the future of electrification from the Swedish Energy Agency (2021a; 2021b), a tendency is identified where landscapes in the periphery become landscapes of energy production, whilst the consumption mainly takes place in urban landscapes. This means that access to a diversity of ecosystem services in peripheral landscapes is at risk of being diminished, whilst the yield of the energy production is accumulated elsewhere. This result indicates that the current development of solar- and wind power production in Sweden risks creating less sustainable landscapes, not at least regarding social sustainability. Conclusively, there is a need to understand the transition towards more sustainable energy systems not only as a question of optimal and efficient use of technologies. There is a need to understand the transition also from the vantage point of the local landscape and to critically discuss what constitutes acceptable levels of energy consumption in relation to what kind of landscapes we wish for in the future.