Home About Browse Search
Svenska


Carlsson, Malin and Johansson, Pernilla, 2022. Hästen i skogsbruket – kommuners erfarenheter. First cycle, G2E. Skinnskatteberg: SLU, School for Forest Management

[img]
Preview
PDF
673kB

Abstract

Hästarna hade förr en stor betydelse i skogsbruket, då de avlastade människan när det gällde bär- och draghjälp. I början på 1900-talet fanns det cirka 600 000 hästar i Sverige som sedan kom att minska drastiskt efter andra världskriget. Den drastiska minskningen av hästar kom att bero på den mekanisering som genomfördes och år 1970 återstod cirka 42 500 arbetshästar i Sverige. Mekaniseringen innebar att maskiner utvecklades och tillverkades för att ersätta arbetshästarna.

Idag bor det många människor i och runt om Sveriges tätorter där det oftast också finns skogbeklädda arealer. Skogen bör skötas om i form av att man avverkar träd med jämna mellanrum och just i tätorterna finns det kommuner som använder sig av skogshästar i stället för skogsmaskiner. När skogsmaskiner skall utföra arbetet i skogen kan motstånd uppstå från allmänheten som anser att maskinerna förstör rekreationsområden. Det kan handla om att det blir körskador i markskiktet och att det låter mycket från maskinerna under tiden som åtgärden utförs. När hästen arbetar i skogen så minimeras risken för att körskador skall uppstå, samtidigt som att åtgärden utförs med en lägre ljudnivå. Hästen stör helt enkelt inte allmänheten på samma sätt som maskiner kan göra.

Studiens syfte var att undersöka i hur stor utsträckning som skogshästar används inom Katrineholms, Jönköpings och Nyköpings kommun. Därtill skulle studien också besvara hur allmänheten reagerar på skogsvårdsåtgärder som utförs med häst.

Studiens genomfördes med hjälp av intervjuer under sommaren 2022 med personer som är skogligt insatta inom de tre kommunerna, och som arbetar som skogsförvaltare och underentreprenörer. Dessutom har tio privatpersoner intervjuats inom Katrineholms och Jönköpings kommun.

Många respondenter var positiva till att använda hästen inom skogsbruket där det ansågs som lämpligt. Några anledningar till detta var för att det ansågs som mer skonsamt för markskiktet än om en maskin hade utfört samma jobb samt att det ansågs trevligt att se djur som utför skogsvårdsåtgärden. Flera respondenter nämnde att allmänheten ofta var och tittade på hästarna under tiden som åtgärderna utfördes, där ibland även förskoleklasser. Studien visar att vid mindre uttag av skogsråvara så kan hästen även ekonomiskt vara ett konkurrenskraftigt alternativ till en liten skogsmaskin.

,

The horse used to have a great importance in forestry, they were man's right hand when it came to carrying and pulling. At the beginning of the 20th century, there were approximately 600 000 horses in Sweden, which then came to decrease drastically after the Second World War. The drastic reduction in horses was due to the mechanization, and in 1970 approximately 42 500 working horses remained in Sweden. Mechanization meant that machines were developed and manufactured to replace the workhorses.

Today, many people live in and around Sweden's conurbations, where there usually also are forested areas. The forest should be cared for with regular intervals and there are municipalities that are using horses instead of machines to work in the urban areas. When forest machines work in the forest, opposition may arise from the public who believe that the machines are destroying recreational areas. This could mean that there is ground damage on the soil and that there is a lot of noise from the machines during the time of the logging. When the horse works in the forest, the risk of driving injuries is minimized, and the logging takes place more silently. The horse simply does not disturb the public in the same way that machines may do.

The purpose of the study is to answer the extent to which forest horses are used within the municipalities of Katrineholm, Jönköping and Nyköping. In addition, the study will also answer how the public reacts to forest conservation measures carried out with horses.

The study is answered with the help of interviews conducted during the summer of 2022 with people who are knowledgeable about forestry within the municipality, for example forest managers and contractors. In addition, 10 private individuals have been interviewed within the municipalities of Katrineholm and Jönköping.

Many of the respondents were positive about using the horse in forestry where it was considered appropriate. Some of the reasons were that it is gentler on the soil than if a machine were to perform the same job and that people like to see animals working in the forest. Several respondents mentioned that the public often came to watch the horses while they were working, sometimes including preschool classes. The study shows that with less extraction of forest raw material, the horse can also economically be a competitive alternative to a small forest machine.

Main title:Hästen i skogsbruket – kommuners erfarenheter
Authors:Carlsson, Malin and Johansson, Pernilla
Supervisor:Sándor, Carina
Examiner:Sundstedt, Eric
Series:Examensarbete / SLU, Skogsmästarprogrammet
Volume/Sequential designation:2022:31
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:First cycle, G2E
Student's programme affiliation:SY002 Forest Management - Bachelor's Programme 180 HEC
Supervising department:(S) > School for Forest Management
Keywords:skogshäst, arbetshäst, tätortsnära, skogsvårdsåtgärd, markskador
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18366
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18366
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.:Forestry - General aspects
Forestry production
Forest injuries and protection
Language:Swedish
Deposited On:29 Sep 2022 07:45
Metadata Last Modified:30 Sep 2022 01:00

Repository Staff Only: item control page