Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med den här litteraturstudien är att försöka förstå varför den genomsnittliga inkalvningsåldern i Sverige fortsatt är relativt hög samt att ta reda på om det finns tydliga kopplingar mellan inkalvningsålder och lönsamhet.
För att säkerställa en hållbar lönsamhet i ett mjölkföretag bör dess mål vara att minimera kostnader för rekryteringskvigorna samtidigt som produktionskapaciteten bibehålls eller stärks. Sett till produktion verkar en inkalvningsålder mellan 22 och 25 månader ge den högsta mjölkavkastningen samtidigt som det ger fler produktiva dagar vilket resulterar i en högre livstidsavkastning. Rekryteringskvigor som kalvar in vid en lägre ålder verkar även ha en lägre uppfödningskostnad. Samtidigt som en lägre inkalvningsålder verkar leda till en högre proteinhalt men något lägre fetthalt.
Hänsyn måste dock tas till de förutsättningar varje enskild gård har och som skulle kunna påverka lönsamheten bortom inkalvningsåldern.

The purpose of this study is to try to understand why the average age of calving is still relatively high in Sweden and if there are any links between age of calving and profitability.
To ensure sustainable profitability in a dairy company, the goal of the replacement heifers should be to minimize costs while maintaining or strengthening production capacity. In terms of production, an age between 22 and 25 months seems to give the highest milk yield at the same time as it will give more productive days, which results in a higher lifetime yield. Replacement heifers that calve at a lower age seem also to have a lower rearing cost. A lower calving age also seems to lead to a higher protein content in milk but slightly lower fat content.
Nevertheless, specific conditions of each individual farm could affect profitability beyond calving age and needs to be taken into account.