Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Den ökande urbaniseringen kräver en mer hållbar stadsutveckling. Idag växer sig städerna större
och kräver mer mark i anspråk, vilket utgör ett hot mot den biologiska mångfalden. I många fall
kan de urbana miljöerna, med blommande grönytor erbjuda mer heterogena livsmiljöer för
pollinerande insekter och andra organismer, men dessa utgör emellertid bara en liten del av det
urbana landskapet och i stället har den kortklippta gräsmattan en dominerande roll vilket leder till
homogena grönytor och låg artdiversitet.
Att anlägga ängsmark i stället för den kortklippta gräsmattan har på senare tid fått större
uppmärksamhet som åtgärd för att gynna biologisk mångfald. En ängsmark kan dock uppfattas
väldigt olika från människa till människa, där vissa tycker att ängsmarker och högt gräs ser
ovårdat och misskött ut, medan andra tycker att det är fint och livfullt. I HSB Skånes arbete med
biologisk mångfald och ängsmark på bostadsgårdar vill de ta reda på hur inställningen till
ängsmark ser ut, samt hur de bör gå till väga för att förändra attityden hos sina hyresgäster.
Det här arbetet syftar till att undersöka vad som ligger till grund för vilken attityd man har till
ängsmark, samt hur man på ett bra sätt kan gå till väga för att öka acceptansen och skapa en mer
positiv inställning till ängsmark på bostadsgårdar. Arbetet syftar vidare till att ta reda på hur man
kommunicerar ut förändring och hur man kan öka förståelsen hos hyresgästerna varför biologisk
mångfald är viktigt.
För att få en uppfattning av hur de boende i HSB Skånes fastigheter i Kristianstad, Lund och
Bjärnum, som är inkluderade i ängsprojektet, upplever sina bostadsgårdar, använder
bostadsgårdarna samt hur deras inställning till etablering av ängsmark ser ut genomfördes en
enkätundersökning. Enkäten inkluderade frågor om bostadsgårdens utseende, användningsområde
och information, samt frågor om kunskap, biologisk mångfald och ängsmark.
Resultatet visar på att respondenterna överlag är positiva till ängsmark på bostadsgården så
länge vissa faktorer är uppmätta. Viktiga faktorer att hänsyn till i arbetet med ängsmark på
bostadsgården är tecken på omsorg, användningsområde, kommunikation, deltagande och
utbildning. Tecken på omsorg, i form av klippta kanter som visar att ängsmarken är en planerad
åtgärd ansågs viktig. Andra inslag som till exempel fågelholkar, insektshotell, blommor och
sittplatser ansågs betydande för att öka acceptansen på ytan. Att ta reda på hur ytan används i
dagsläget för att inte ta viktiga sociala och kulturella aspekter i anspråk visade sig betydelsefullt
för att undvika missnöje och klagomål. Eftersom bostadsgården är en viktig mötesplats för
människor, är den sociala aspekten viktig att beakta. Genom att inkludera boende i processen, både
innan i gestaltning och i fortsatt förvaltning, kan HSB Skåne höja projektets hållbarhet både
socialt, ekonomiskt och längden ekologiskt. En deltagandeprocess kan innefatta till exempel
skötsel, utformning eller lärande. Att vara proaktiv genom att informera i god tid, ta reda på de
boendes preferenser och attityd, och att anpassa arbetet därefter, kan leda till en högre acceptans
av förändringarna. Att informera och utbilda om biologisk mångfald, naturen och miljön är en
viktig del i att förändra människors attityd, minska klagomål och öka acceptansen. Utbildning,
deltagande och bra kommunikation skulle kunna öka de boendes kunskap, platsanknytning och
även deras inställning till ängsmark på bostadsgården.

The increasing urbanization requires more sustainable urban development. Today, cities are
growing larger and demanding more land, which poses a threat to biodiversity. In many cases, the
urban environments, with flowering green areas, can offer more heterogeneous habitats for
pollinating insects and other organisms, but these form only a small part of the urban landscape
and instead the short-cut lawn has a dominant role which leads to homogeneous green areas and
low species diversity.
Establishing urban meadows instead of the short-cut lawn has recently received more attention
as a measure to promote biodiversity. However, urban meadows can be perceived in different
ways, where some people think that urban meadows and tall grass look neglected and messy,
while others think that it is nice and lively. In HSB Skåne's work with biodiversity and urban
meadows in residential yards, they want to investigate the attitude towards urban meadows and
how they should go about changing the attitude of their tenants.
This study aims to investigate attitudes and drivers towards urban meadows, and how you can
increase acceptance and create a more positive attitude toward urban meadows in residential yards.
The study also aims to investigate how to communicate change and how to increase the tenants'
understanding of why biodiversity is important.
To get an understanding of how the tenants of HSB Skåne's properties in Kristianstad, Lund
and Bjärnum, who are included in the project, experience and use their residential yards, and what
their attitude towards urban meadows are, a survey was conducted. The survey included questions
about the yard's appearance, usage, and information, as well as questions about knowledge,
biodiversity and meadows.
The results show that the respondents are generally positive towards urban meadows in the
residential yard if certain factors are considered. Important factors to consider are signs of care,
how the area is used, communication, participation, and education. Signs of care, in the form of
cut edges that emphasize that it is a planned measure, were considered important. Other elements
such as birdhouses, insect hotels, flowers and seating were considered significant to increase
acceptance. Researching how areas are used to not neglect important social and cultural aspects
proved to be important in order to avoid dissatisfaction and complaints. Because the residential
yard is an important meeting place for people, the social aspect is important to consider. By
including tenants in the process, both beforehand and in continued management, HSB Skåne can
increase the project's sustainability both socially, financially and in the long run ecologically. A
participatory process can include management, design and/or learning. Being proactive by
informing in advance, finding out the residents' preferences and attitudes, and adapting the work
accordingly, can lead to a higher acceptance of the changes. Informing and educating about
biodiversity, nature and the environment is an important part of changing people's attitudes,
reducing complaints and increasing acceptance. Education, participation, and good communication
could increase the residents' knowledge, place connection and their attitude toward urban
meadows.