Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Leverförfettning är ett syndrom som kan orsakas av flera olika faktorer och är vanligast beskrivet hos mjölkkor kring kalvning, men även hos andra domesticerade djur. Leverför-fettning innebär att ett ökat antal lipider ackumuleras i levern på grund av bristande förmåga hos levern att oxidera lipiderna eller att utsöndra dem. Orsaker till ackumuleringen av lipider kan vara ett ökat intag av kolhydrater eller en ökad mobilisering av triglycerider från fettvävnaden till exempel vid laktation, svält eller endokrina rubbningar. Kliniska symtom vid leverförfettning kan variera men de vanligaste är nedsatt aptit, depression, snabb avmagring och svaghet. Flertalet djur kan också få ospecifika symtom som nedsatt våmmotilitet och nedsatt mjölkproduktion. Hos vilda djur är syndromet sällan beskrivet men enligt vår kännedom finns ett fåtal studier, bla på hjort som beskriver syndromet. Efter att älgjägare 2017 beskrev misstänkt leverförfettning hos ett antal fällda älgtjurar inleddes denna undersökning under hösten 2018. Syftena var att undersöka a) förekomst av leverförfettning hos älgtjurar under parningssäsongen, b) skillnader i vikt hos älgtjurar med och utan leverförfettning, c) om det är vanligare före eller efter brunstperioden.
I studien har älgtjurar skjutna under jakten 2018 provtagits av jägare inom olika älgskötsel-områden från norr om Dalälven upp till Jämtland. Provtagningen bestod av en leverbit fixerad i formalin samt en underkäkeshalva. Totalt samlades prover från 73 älgtjurar och med proverna följde information om datum för avlivning, slaktvikt, uppskattad ålder, makroskopiskt utseende på levern, hornuppsättningen samt vilket jaktlag och älgskötselområde skytten tillhörde. Leverproverna processades till histologiska snitt och underkäkeshalvorna sågades isär för att benmärgen skulle kunna plockas ut och vägas och torkas. Tänderna undersöktes för att ålders-bestämma tjuren framför allt genom att räkna linjer i cementen i första molaren.
Av de undersökta proverna bedömdes 27 innehålla artefakter vilket försvårade korrekt bedöm-ning. Dessa uteslöts ur studien. Av de insamlade proverna kunde 45 användas varav fyra (8,8 %) diagnostiserades med olika grad av leverförfettning efter histologisk undersökning av levern. Dessa fyra individer var mellan två och sju år gamla och hade en signifikant högre slaktvikt än de tjurar som saknade leverförfettning. Tre av dessa älgtjurar hade inga makro-skopiska förändringar på levern men den fjärde hade en gulflammig lever med nedsatt konsistens och rundade kanter. Sex (13,3 %) av älgarna hade dessutom olika typer av hepatit. Studien visar att leverförfettning förekommer hos älg, vilket inte tidigare visats. Det positiva sambandet mellan kroppsvikt och förekomst av leverförfettning kan förklaras med att tyngre älgtjurar investerar mer i parningssäsongen genom att öka sin aktivitetsgrad, röra sig över större områden samt minskar sitt födointag. I studien har det inte tagits hänsyn till miljöfaktorer såsom fodertillgång och klimatpåverkan vilket skulle kunna inkluderas i vidare studier. Det har inte tagits hänsyn till jaktens påverkan och om den har någon påverkan.

Fatty liver is a syndrome with multifactorial causes and is usually described in dairy cows in the period for calving but also in other domestic animals. Fatty liver occurs when there is a accumulation of lipids within the lever because of lacking in the oxidation of lipids or in the secretion of lipids. Causes to this accumulation can be a high dietary intake of carbohydrates or a increased mobilisation of triglycerides from the fat tissue for example at lactation, starvation or endocrine disorders. Clinical symptoms for fatty liver are reduced appetite, depression, fast loss of weight and weakness. Unspecific symptoms can also be reduced rumen motility or decreased milk production.
The aim of the study was to investigate if fatty liver disease is present in bull mooses in the north of Sweden. To our knowledge a study like this has not been performed earlier. The study was conducted in male moose harvested during the hunt in 2018. Hunters in different moose management areas from north Dalälven to Jämtland were asked to sample moose. The sampling consisted of a liver piece fixed in formalin and a mandible. In total 73 samples were collected. The hunters were also asked to submit a protocol in conjuction with the sampling which included information on the dates of harvest, carcass weight, estimated age, macroscopic appearence of the liver, antler set, and which hunting team and moose management area the moose was harvested in. The liver samples were processed to histological preparations and the mandibles were cut apart so that the bone marrow could be removed, weighed, and dried. The teeth were examined to determine the age of the bull, primarily by counting lines in the dental cement of the first molar.
Of the total number of samples analysed, 27 samples contained artefacts and could not be assessed. They were not included in the study. The remaining 45 liver preparations were assessed and four of these were diagnosed with varying degrees of fatty liver after histological examination. Thus 8,8% of the investigated moose samples had fatty liver disease of varying degrees. All the diagnosed moose bulls were between two and seven years old and had a mean carcass weight that was significantly higher than moose without fatty liver disease. Three of these moose bulls had no macroscopic changes in the liver, but the fourth had a yellow liver with reduced texture and rounded edges. We also find six moose bulls (13%) with different types of hepatitis.