Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De senaste tre åren har i genomsnitt 25 procent av den magra marken planterats med gran i Sverige. Gran växer bäst på bördiga marker med god markfuktighet. Trenden har lett till att Skogsstyrelsen meddelat ett stopp för föryngring av gran på tallmark fr.o.m. 1 april 2022. Samtidigt visar statistik från SLU Riksskogstaxeringen att 0,9 procent av de produktiva granskogarna i Svealand är angripna av granbarkborre. Problemen med granbarkborre är omfattande och förväntas förvärras.

Syftet med denna studie var att undersöka relationen mellan ståndortsindex, markfuktighetsklass och granbarkborreskador i Uppsalas och Västmanlands län.

Studien har utförts genom att besöka femtio angripna bestånd i fält för bedömning av ståndortsindex och markfuktighetsklass. Övrehöjdsmetoden användes för ståndortsbedömningen. En kvalitativ granskning gjordes i analysen av angreppens omfattning, orsak och samverkan med de angivna faktorerna, likväl en analys av studiens insamlade data. En kvalitetsgranskning genomfördes även där fältarbetets insamlade bedömningar ställdes mot SLU:s markfuktighetskarta.

Resultatet visade att granen växer bättre än tallen (m3sk/ha och år) på samtliga avdelningar. Om markfuktighet vägs in i beräkningen, sitter fel trädslag på 30 procent av avdelningarna. På dessa 30 procent (15 avdelningar av 50) vore tall rätt trädslag. Enligt fältarbetet klassades 29,3 procent av studiens provytor som torr markfuktighetsklass och denna överrepresentation i jämförelse med prognosen för hela Sverige likväl som prognosen för Uppsala och Västmanland skulle kunna tyda på att gran som planteras på torr mark är mer utsatt och löper högre risk för granbarkborreangrepp. När provytornas fuktighetsklass jämfördes med SLU:s markfuktighetskarta (via koordinater) synliggjordes en felmarginal på 25,4 procent. Denna felmarginal belyser skillnaderna mellan manuell bedömning i fält kontra data framtagna av ett system baserat på artificiell intelligens.

I Uppsala och Västmanland är den kvalitativa bedömningen att de hårdast drabbade skogarna var lokaliserade på torr mark, eller frisk mark med torr omkringliggande mark. Gran som planteras på torr mark har en lägre motståndskraft mot angrepp av granbarkborre då de i större omfattning drabbas av torkstress. Det har inte gått att kvantifiera relationen mellan ståndortsindex och granbarkborre, men markfuktighetsbedömningen i fält har kvalitetsgranskats.

Over the last three years an average of 25 percent of the lean soil have been planted with norway spruce in Sweden. Norway spruce has the best growth in fertile soil with good soil moisture. This trend has led to a prohibition of planting spruce on lean soil according to a new regulation from Skogsstyrelsen. This regulation applies from April 1st 2022. At the same time statistics from riksskogstaxeringen shows that 0,9 percent of the productive spruce forest area in Svealand is affected by the spruce bark beetle, Ips Typographus. The problem with the spruce bark beetle is widely spread and is expected to get worse.

The purpose of this study has been to examine the relation between site index, soil moisture and spruce bark beetle assault in Uppsala and Västmanland.

This study has visited 50 sections that have been affected by the spruce bark beetle. These sections have been estimated for site index and soil moisture. For deciding of the site index the upper height method was used. A qualitative examination was made for the severity of the spruce bark beetle attack, cause and cooperation with the specified factors. Also, a quality review was made on the data of soil moisture that was put against SLUs map of soil moisture.

The result shows that the spruce grows better than the pine (cubic meter standing volume/hectare and year) in every section. If soil moisture is included in the calculation, 30 percent of the sections have a wrong selection of trees. The right tree choices for these sections (15 sections of 50) would have been Pinus sylvestris. According to the field work 29,3 percent of the sample areas had dry soil moisture. That result is higher than the average dry soil moisture for Sweden as whole as well as for Uppsala and Västmanland. That could indicate that spruce that has been planted on dry soil moisture is facing a higher risk of a spruce beetle attack. If the classification of the soil moisture performed by the field work is compared with SLUs map of soil moisture (by coordinates) a margin of error by 25,4 percent occurred. This margin of error illuminates the difference between human measuring in the field on one side and data supplied from an artificially intelligent system on the other hand.

In Uppsala and Västmanland the qualitative estimation is that the hardest affected forests of spruce bark beetle were situated on dry soil moisture, or on healthy soil moisture surrounded by dry soil moisture. Spruce that has been planted on dry soil moisture has a lower resilience when attacked by the spruce bark beetle because of the fact that they are more easily stressed from drought. It has not been able to quantify the relation between site index and spruce bark beetle occurrence, but the estimation of the soil moisture in the field has been quality reviewed.