Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Jordbruket står för stor del av Sverige ammoniakutsläpp och gasen har skadlig påverkan på fjäderfäns hälsa, välfärd och produktion, människors hälsa och på den globala miljön genom övergödning och försurning. Det här examensarbetet syftade till att hitta produkter av torv och biokol som var lämpliga att använda i ströbädd för fjäderfän och utvärdera strömaterialens förmåga att adsorbera ammoniak, binda fukt samt tendenser att damma. Syftet var även att genom intervjuer med lantbrukare samla praktiska erfarenheter av torv och biokol som strömedel till hönsfåglar samt inventera vilka produkter av biokol och torv som finns tillgängliga på den svenska marknaden. För att uppnå syftet intervjuades tre ägg- och två kycklingproducenter rörande sina erfarenheter av praktisk torvanvändning. Vi kunde dock inte hitta någon lantbrukare med erfarenhet av praktisk biokolanvändning i ströbäddar för fjäderfän. Efter produktinventering valdes tre produkter biokol (Skånefrö, Carbofex, Oplandske), två produkter torv (RS Mustang, Swedfore) samt en krossad halmpellets (Easy-Way) ut för att studeras vidare. På laboratorium utvärderades materialen avseende förmåga att adsorbera ammoniak, vattenhållande kapacitet samt hur mycket produkterna dammade vid olika torrsubstanshalter. Kutterspån (YesBox) användes som kontrollmaterial i laborationsstudien.
Av de intervjuade lantbrukarna var de två kycklingproducenterna generellt nöjda med torv och de tre intervjuade äggproducenter föredrog kutterspån. På laboratorium sågs ingen adsorption av ammoniak för de tre produkterna av biokol vilket tros bero på biokolens höga pH-värden. Av biokolen dammade Skånefrö minst och mest vatten absorberade Oplandske och Carbofex. Av torvprodukterna hade Swedfore bäst förmåga att adsorbera ammoniak. RS Mustang hade lägre tendens att damma och absorberade mer vatten än Swedfore. Högst vattenhållande förmåga av alla materialen hade Easy-Way, medan YesBox visade sig damma lite i jämförelse med de andra materialen trots sin höga TS-halt. Ju lägre torrsubstansen var desto mindre dammade produkter som innehöll biokol och torv. Baserat på resultaten är det är svårt att dra några generella slutsatser om vilket av de undersökta biokolen respektive torvmaterialen som är bäst lämpade som strö till fjäderfäflockar i praktiken.