Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Till följd av förändringar på marknaden har kostnader för insatsvaror ökat kraftigt. Effekterna av detta väntas ge långvariga konsekvenser och utmaningar för den svenska lantbrukssektorn. Utmaningar som tvingar svenska lantbrukare till att ständigt söka efter nya lösningar för att förbättra verksamhetens utveckling och samtidigt bibehålla en konkurrenskraft på marknaden.
Att utveckla ett lantbruksföretag under dessa förhållande kan vara svårt. Denna studie undersöker hur lantbruksentreprenörens utveckling ser ut vid förändrade marknadsförhållanden. Studien utgår från svenska lantbrukets kontextuella förutsättningar för att tydliggöra hur lantbrukarnas entreprenörskap formas efter förutsättningarna. Att jämföra hur den egna verksamheten bär sig i förhållande till andras kan hjälpa lantbrukare att se om det finns utvecklingsmöjligheter som kan förbättra verksamheten. En metod för jämförelse är benchmarking. Benchmarking är ett redskap som lantbruksföretag kan använda för att utforska strategiska möjligheter.
Studien syftar till att öka förståelsen för begreppet entreprenöriell benchmarking inom den svenska lantbrukssektorn. I denna studie tolkas begreppet som en oxymoron, och vi undersöker därför kopplingen mellan entreprenörskap och benchmarking. Genom att koppla teorier om entreprenörskap, benchmarking och det kontextuella sammanhanget undersöker studien hur begreppen förhåller sig till varandra.
Studien har kvalitativ inriktning, vilket innebär att vikt läggs vid ord vid insamling av material. I denna studie intervjuades fyra svenska lantbrukare med olika produktionsinriktningar. I studien används det empiriska materialet för att skapa en djupare förståelse för hur benchmarking användas i lantbrukarnas entreprenöriella utveckling.
Författarna utgick från de intervjuade lantbrukarnas perspektiv och analyserade materialet med hjälp av en tematisk analys. Efter att ha tematiskt analyserat kunde författarna härleda en slutsats genom att besvara uppsatsens forskningsfrågor och på så vis uppfylla syftet med studien.
Till följd av marknadsförändringar och höjda priser på insatsvaror belyser denna studie vikten av lantbruksverksamheternas flexibilitet och anpassningsbarhet. Inom den svenska lantbrukssektorn måste lantbrukare ta mycket större hänsyn till omgivningens förutsättningar som många gånger inte tydliggörs i teorin om benchmarking. Studien upptäckte därför att skillnaden mellan benchmarking och entreprenöriell benchmarking beror på lantbrukarnas kontextuella sammanhang och förmågan att använda benchmarking på ett entreprenöriellt sätt.

As a result of changes in the market, costs for input goods have increased sharply. This is expected to have long-term consequences and challenges for the Swedish agricultural sector. Challenges that force Swedish farmers to constantly seek new solutions to improve the development of the business and at the same time maintain competitiveness in the market.
Developing an agricultural business under these conditions can be difficult. At the same time, the importance of entrepreneurship has received increasing attention in the Swedish agricultural sector. This study examines what the agricultural entrepreneur's development looks like in changing market conditions. The study is based on the contextual conditions of Swedish agriculture to clarify how farmers' entrepreneurship is shaped according to the conditions. Comparing how one's own business behaves in relation to others can help farmers to see if there are development opportunities that can improve the business. One method of comparison is benchmarking. Benchmarking is a tool that agricultural companies can use to explore strategic opportunities.
The study aims to increase understanding of the concept of entrepreneurial benchmarking in the Swedish agricultural sector. In this study, the concept is interpreted as an oxymoron, and we, therefore, examine the link between entrepreneurship and benchmarking. By linking theories of entrepreneurship, benchmarking and contextual conditions, the study examines how the concepts relate to each other.
The study has a qualitative focus, which means that emphasis is placed on words when collecting materials. This allowed us to study in-depth the environment in which farmers live. The study uses empirical material to create a deeper understanding of how benchmarking is used in farmers' entrepreneurial development.
The authors interviewed farmers and analyzed the material with help of thematic analysis. After thematically analyzing, the authors were able to derive a conclusion by answering the research questions of the essay and thus fulfill the purpose of the study.
As a result of market changes and higher prices for inputs, this study highlights the importance of the flexibility and adaptability of agricultural activities. In the Swedish agricultural sector, farmers must take much greater account of the contextual conditions, which are often not clarified in the theory of benchmarking. The study, therefore, discovered that the difference between benchmarking and entrepreneurial benchmarking depends on the farmers' contextual context and the ability to use benchmarking in an entrepreneurial way.