Axelsson, Carl Filip, 2022. Solcellspark på jordbruksmark. First cycle, G2E. Alnarp: SLU, Dept. of People and Society
|
PDF
765kB |
Abstract
Solcellsparker är en aktuell fråga för många lantbruksföretag och innan företagen investerar i en solcellspark eller arrenderar ut mark till en solcellspark finns det frågor som måste redas ut. Till exempel finns det idag en möjlighet att välja om man som lantbrukare antingen ska arrendera ut marken till ett företag som monterar och ansvarar för solcellerna eller om man som lantbrukare själv ska stå för hela investeringen och inte blanda in något annat företag eller om man kan använda marken till andra ändamål till exempel jordbruk.
Syftet med studien har varit att ta fram underlag, en investeringskalkyl och känslighetsanalyser som lantbrukare ska kunna använda sig av vid beslutsprocessen om vad marken ska användas till och vad som är mest lönsamt. Studien har fokuserat på markbaserade solcellsparker för elproduktion och för att kunna få relevanta fakta har ett fallföretag använts som utgångspunkt. Fallföretaget är en gård i östra Småland med potatisodling och relativt hög elförbrukning sommartid. Fallföretagets elförbrukning är nästan 1 GWh/år.
Metoden i studien har varit att göra en litteraturstudie där fakta inhämtats från bland annat webbaserade källor, branschföretag och vetenskapliga artiklar. Inhämtad fakta har använts för att göra en investeringskalkyl och känslighetsanalyser för en solcellspark på 10 hektar och en årlig produktion på 0,8 GWh per hektar.
Resultatet av studien visar att som lantbrukare investera i en solcellspark ger ett årligt överskott på 20 671 kronor per hektar exklusive finansiering och att arrendera ut marken till ett solcellsföretag ger en årlig inkomst på cirka 6 000- 12 000 kronor per hektar men det som måste beaktas är risken. Inklusive finansiering med ett bottenlån på fastigheten och ett bottenlån på solcellerna ger det ett årligt överskott på 66 303 kronor per hektar. Att själv investera i solceller är en hög risk eftersom lönsamheten styrs till stor del av energiskatten och Nord Pools spotpris och det enda man kan påverka är politiken som beslutar om energiskatten. Eftersom Nord Pools spotpris helt styrs av tillgång och efterfrågan är den inte påverkbar men det spelar också en roll till vilket elbolag man levererar överskottselen. Intäkten för såld överskottsel kan skilja på 14 öre per kWh vilket ger stora konsekvenser i investeringskalkylen. Känslighetsanalyserna som har gjorts visar att investeringskalkylen inte har så stora utrymmen att spela på utifrån de förutsättningarna som används i denna studien men eftersom elpriset är volatilt kan det ändras under kort tid.
Finansieringen av solcellsparken har skett genom två bottenlån där båda lånen har en bunden ränta på 5 år. För att kunna göra en rimlig bedömning av lönsamheten har resultatet presenterats exklusive finansieringen men även ett resultat inklusive finansiering.
Studien har fokuserat på en solcellspark på 10 hektar och utgått från den fakta som finns men det som hade varit intressant att ta reda på är vilka förhandlingsmöjligheter det finns samt vilka skalfördelar som ges om solcellsparkens yta blir större.
Slutsatsen i denna studien är att utifrån fallföretagets förutsättningar är det mest lönsamt att som lantbrukare själv investera i en solcellspark om man är villig att ta risken och kan lösa finansieringen men att arrendera ut marken är också lönsamt och ger en stabil inkomst med betydligt lägre risk.
Solar parks are a current issue for many agricultural companies, and before companies invest in a solar park or lease out land for a solar park, there are issues that need to be sorted out. For example, today there are an opportunity to choose whether you as a farmer should either lease the land to a company that assembles and is responsible for the solarcells. Or if you as a farmer should be responsible for the entire investment and not mix in another company or if you can use land for other purposes such as agriculture.
The purpose of the study has been to produce data, an investment calculation and sensitivity analyzes that farmers should be able to use in the decision-making process about what the land should be used for and what is most profitable. The study has focused on land-based photovoltaic parks for electricity production and in order to obtain relevant facts, a case company has been used. The company is a farm in eastern Småland with potatoes and relatively high electricity consumption in the summers. The company's electricity consumption are almost 1 GWh / year.
The method in the study have been to make a literature study where facts have been obtained from for example web-based sources, industry companies and scientific articles. Obtained facts have been used to make an investment calculation and sensitivity analyzes for a solar park of 10 hectares and an annual production of 0.8 GWh per hectare.
The results of the study shows that for a farmer is investing in a photovoltaic park, an annual surplus of SEK 20,671 per hectare excluding financing and leasing the land to a photovoltaic company provides an annual income of approximately SEK 6,000-12,000 per hectare, but it must also be considered is a risk. Including financing with a mortgage on the property and a mortgage on the solar cells gives an annual surplus of SEK 66,303 per hectare. Investing in a photovoltaic park is a high risk because profitability are largely governed by the energy tax and Nord Pool's spot price and the only thing you can possibly influence is the policy that decides the energy tax. Since Nord Pool's spot price is completely governed by supply and demand, it is not influential, but it also plays a role to which electricity company you deliver the surplus electricity to. The income for sold electricity can differ by 14 öre per kWh, which has major consequences in the investment calculation. The sensitivity analyzes that have been done show that the investment calculation does not have as much room to range based on the assumptions used in this study, but since the electricity price is volatile, it can change in a short time.
The solar park has been financed through two mortgages where both loans have a fixed interest rate of 5 years. In order to make a reasonable assessment of profitability, the result has been presented without financing but also a result including financing.
The study has focused on a solar park of 10 hectares and are based on existing facts exist, but it has been interesting to find out what negotiation opportunities there are and what economies opportunities that have been given if the solar park's area becomes larger.
The conclusion of this study based on the conditions of the case company is that it is most profitable as a farmer to invest in a photovoltaic park if you are willing to take the risk and can solve the financing, but renting out the land is also profitable and provides a stable income with a significantly lower risk.
Main title: | Solcellspark på jordbruksmark |
---|---|
Authors: | Axelsson, Carl Filip |
Supervisor: | Larsson, Jan |
Examiner: | Hunter, Erik |
Series: | UNSPECIFIED |
Volume/Sequential designation: | UNSPECIFIED |
Year of Publication: | 2022 |
Level and depth descriptor: | First cycle, G2E |
Student's programme affiliation: | NK010 Agricultural and Rural Management, 180.0hp |
Supervising department: | (LTJ, LTV) > Dept. of People and Society |
Keywords: | förnybar energi, solenergi, solar energy, solceller, fossilfri el, investment calculation |
URN:NBN: | urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18143 |
Permanent URL: | http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-18143 |
Subject. Use of subject categories until 2023-04-30.: | Energy resources management Landscape architecture |
Language: | Swedish |
Deposited On: | 18 Aug 2022 10:56 |
Metadata Last Modified: | 19 Aug 2022 01:04 |
Repository Staff Only: item control page