Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Syftet med arbetet är att skapa tre olika skötselplansförslag för Cytivas båda parker. Målet är att förbättra förutsättningar för parkernas arter, rödlistade arter i området, bedöma möjliga ekosystemtjänster och att skapa inbjudande miljöer för människor. Syftet uppnåddes med hjälp av tre frågeställningar:
•Vilka rödlistade arter finns i närområdet och hur kan de gynnas av projektet?
•Hur kan parkerna utformas för att främja trevnadskänslan i parkerna?
•Hur ser parkerna ut idag och hur kan ekosystemtjänster och ekologiska värden ökasgenerellt?
Metoden bestod av en arealundersökning i Artportalen där inrapporteringar från arter av organismgrupperna kärlväxter, ryggradslösa djur och fåglar undersöktes inom en 2,25 km2 stor area runt Cytiva. Sökningen begränsades till åren 2012–2022, och endast de senaste inrapporteringarna av vardera arten presenteras i arbetet. För frågeställning ett gjordes också en översiktlig inventering av området. I syfte att besvara de övriga frågeställningarna utfördes två intervjuer med en trädgårdsmästare som arbetat på Cytiva och med Blomlöfs bin AB över zoom. Dessutom studerades Sinnenas trädgård i Stockholm för jämförelse med Cytivas parker och litteraturstudier utfördes i övrigt. I litteraturstudierna användes databaserna Scopus, Web of Science och Biosis.
Resultaten visade att fåglarna stod för majoriteten av de inrapporterade organismerna, medan de övriga organismgrupperna innehöll färre antal arter. Majoriteten av kärlväxterna (Tabell 1) hade liknande krav på miljön, men vad gäller de ryggradslösa djuren (Tabell 2) skiljde sig dessa åt och lika så fåglarna (Tabell 3). De övriga resultaten bestod av tre skötselplaner som hade stigande omfattning. I den första planen ingick åtgärder som exempelvis begränsad gräsklippning under vår, uppsamling av dagvatten samt bihotell med flera. I den andra planen tillkom bland annat åtgärderna att plantera nya träd, sätta upp tornseglarholkar och att skapa en sanddyn. I den tredje och sista planen föreslås det att skapa en örtträdgård, gröna tak på cykelställ och en handikappanpassad gångstig som några av åtgärderna.
För de olika kärlväxterna (Tabell 1) kommer troligen åtgärden att plantera rödlistade blommor/att skapa en miljö som kärlväxterna trivs i att gynna dessa mest, eftersom åtgärden har en stark koppling till arterna. Åtgärder som är mer generella och gynnar en större mångfald av kärlväxter är exempelvis att skapa medelintensiva ängar och att klippa gräset senare. Genom dessa tillåts parkens egna arter att frodas. Vad gäller åtgärder för de ryggradslösa djuren föreslås många åtgärder som är väl anpassade till någon av de rödlistade ryggradslösa djuren (Tabell 2). Exempel på detta är att spara på död ved för matt blombagge och att skapa sanddyner för svartpälsbiet. Dock så kan dessa fortfarande gynna många andra arter (Koffman 2016; Niklasson & Nilsson 2018). Det motsatta gäller för fåglarnas åtgärder, då flera av dessa åtgärder gynnar olika arter generellt. Exempel på detta är holkuppsättning och att skapa ett fågelbad. Åtgärden att sätta upp tornseglarholkar gynnar dock tornseglaren, men dessa holkar kan dessutom användas av andra fåglar.
De åtgärder som skapades för att öka trevnadskänslan i parken baseras dels på FHI:s (folkhälsoinstitutet) checklista (Johansson et al. 2009), men också utifrån andra resonemang. Kvalitéer som nämns i Johanssons et al (2009) rapport är det festliga och det rofyllda. Dessa förstärks genom att bland annat att sätta upp häckar. Andra åtgärder är att sätta upp skyltar vid de naturvårdsåtgärder som antas i syfte att ge information om dem, och att sätta upp bänkar för att locka folk till användning av parken.
För den tredje och sista frågeställningen bedömdes möjliga ekosystemtjänster, och några som förstärks av planerna är pollinering, rening av vatten och erhållandet av örter från örtträdgården. Pollinering i sig är en viktig ekosystemfunktion (Bolund & Hunhammar 1999), och det är framför allt åtgärder för kärlväxter och insekter som ger denna ekossystemtjänst. En annan fördel från åtgärderna är rent vatten som ges av uppsamlingen av dagvattnet och användningen av detta för bevattning av ängar. Detta gör att mer vatten får ett naturligt kretslopp i stället för att flöda ut i vattendrag via avlopp (Copeland 2013). I övrigt får vi också en ren försörjande tjänst från örtträdgården i form av örter.
Sammantaget ger de olika planerna möjligheter både till att gynna de rödlistade arterna, men förbättrar också förutsättningarna för parkens arter och mångfald generellt.

The purpose of this project is to create three management plants for both of Cytivas two parks. The aim is to improve the prospects of the species in the park, red listed species in the surrounding area, evaluate possible ecosystem services and to create inviting environments for people. This was performed with help from the questions:
•Which red listed species exist in the area and how can they benefit from the project?
•How can the parks be designed to enhance the comfortable experience of the parks?
•How does the parks look today and how can ecosystem services and ecological values increase in general?
The method consisted of a search in Artportalen where reports of species from the groups vascular plants, invertebrates and birds were examined within an area of 2,25 km2 around Cytiva. The search was limited by the years 2012-2022, and only the latest reports of each species are presented in this study. Moreover, to fulfill question one a general inventory of the area was performed. With the purpose to answer the other two questions, two interviews with a gardener who has worked at Cytiva and Blomlöfs bin AB was performed over zoom. In addition to this a study of Sinnenas trädgård in Stockholm was made for a comparison to Cytivas parks, and literature studies was also performed. In the litterateur studies the databases Scopus, Web of Science and Biosis was used.
The results showed that the birds made out most of the reported species, while the other groups contained fewer species. Most of the vascular plans (Table 1) had similar requirements on their environment, but regarding the invertebrates (Table 2) these species requirements varied, as also did the birds (Table 3). The other results consisted of three management plans with increasing extension. In the first plan measures like limited lawn mowing during spring, collection of stormwater as well as bee hotels among others were proposed. In the second plan some measures added were plantation of new trees, to put up birdhouses for common swifts and to create a sand dune. In the third and last plan an herbal garden, green roofs over bicycle stands and a handicapped adapted walking trail are some of the suggested measures.
For the different vascular plants (Table 1) the measure to plant red listed plants/create an environment that the vascular plants like will favor these species the most as the act has a strong connection to them. Measures that are more general and favors a greater diversity of vascular plants are for example middle-intensive meadows and later lawn mowing. Through these the parks own species are allowed to thrive. Regarding measures for the invertebrates many of the measures proposed are well adapted to them (Table 2). Examples are to spare dead wood and to create sand dunes, although these measures can also benefit many other species (Koffman 2016; Niklasson & Nilsson). The opposite applies for the birds, as many of these measures can benefit several species in general. Examples of this is to put up birdhouses and birdbath. The measure to set up birdhouses for common swifts favors these, but the houses can also be used by other birds.
The measures that were created to enhance the comfortable experience in the parks are partly based on FHI:s (peoples health institute) (Johansson et al. 2009), but also from other reasonings. Qualities that are mentioned in Johanssons et al (2009) report is the festive and the peaceful. These are enhanced by planting bushes for example. Other measures are to put up signs at the nature conservation measures thar are performed with the purpose to give information about them, and to put out benches to entice people to use the park.
For the last and third question possible ecosystem services were evaluated, and a few that are amplified of the plans are pollination, water filtration and the obtaining of herbs from the herbal garden. Pollination in itself is an important ecosystem function (Bolund & Hunhammar 1999), and it is mostly the measures for vascular plants and insects that reinforce this ecosystem service. Another advantage from the measures is clean water from the gathering of stormwater and the usage consisting of watering of the meadows. This results in a more natural cycle for the water instead of running out into rivers through drains (Copeland 2013). Moreover, we receive a pure supplying ecosystem service from the herbal garden in the shape of herbs.
Overall, the different plans gives opportunities to favor both the red listed species, but also enhances the prospects for the parks species and diversity in general.