Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

En kulturmiljö är en lämning, bygd eller område som påverkats av mänsklig verkan och är en del av ett kulturarv. Den här uppsatsen syftar till att förstå varför det sker socialt engagemang i Stabergs kulturmiljö och vad denna plats har för betydelse för de engagerade. Studien besvarar även på vad som skett historiskt och vad olika förändringsprocesser, som exempelvis att platsen blivit ett världsarv, har haft för inverkan på platsen. Metodologiskt har det genomförts 8 kvalitativa semistrukturerade intervjuer och en deltagande observation. Litteratur har samlats in med hjälp av sökord med teman funna som till exempel historiska trädgårdar och ideellt engagemang. Teoretiskt, har empiriska fynd diskuterats med hjälp av sociala fält, habitus och kapital samt med inspiration av fenomenologin. Detta innebär att de teoretiska begreppen utökat förståelsen kring hur människor verkar inom olika positioner, vilka normer som råder inom dem och vilka beskaffenheter av erfarenheterna människorna besitter. Resultatet och analysen har även behandlats med hjälp av narrativanalysen och analytiska begrepp som social organisering, nätverk och system som har bidragit till en fördjupad analytisk förståelse till det empiriska materialet.
Undersökningen visar att Staberg har gett upphov till engagemang och organisering redan på 1600-talet då hyttverksamheten var aktiv på Staberg. Rörande modern tid så får Vika-Hosjö hembygdsförening bergsmansgården som en donation 1930 och renoveringen av gården sker under 1950-talet vilket gjorde att eldsjälar samlades på platsen och ideellt arbete på platsen blev en sedvana. Under slutet av 1990-talet tog man tag i restaurering av trädgården som förfallit under 1800-talet och platsen blev en del av Nationella genbankens bidrag till bevarande av biologisk mångfald i samband med att Staberg blev en plats för klonarkiv. 2001 blev Staberg en global enhet när Falun och koppargruvan fick världsarvsstatus varpå Staberg ingår i den. Ett världsarvsråd bildas som koordinerar världsarvet och Unesco är dem som sätter standarder och kontrollerar hur de efterlevs. 2013 blir Staberg och dess omliggande natur med skog, trädgård och odlingslandskap ett kulturreservat med syfte att platsen ska förvaltas och bevaras för all framtid av länsstyrelsen. Alla förändringsprocesser som skett på platsen har resulterat till att en visionsgrupp har bildats och är idag dem som sätter upp långsiktiga mål för aktiviteter på platsen. Status för världsarv bringar stolthet till falubor och platsen har bidragit till en form av tillhörighet och platsidentitet till människor engagerade samt för lokalbefolkningen. Platsen täcker även pedagogiska faktorer där besökare kan lära sig om historia, odling eller om Faluns industris storhetstid.

A culture environment is a relic, region or area that has been affected my human action and is a part of a culture heritage. This thesis aims to understand why social involvement is occurring in Stabergs culture environment and the meaning of this place of those involved. This study also answers what has happened historically and what different change processes, as for an example that the place has become a world heritage, has for impact on the site. Methodologically it followed out 8 semi-structured interviews and one participant observation. Literature has been collected through search words with themes found such as an example historical gardens and volunteering. Theoretically, the empirical finding has been discussed with social fields, habitus and capital moreover with inspiration from phenomenology. Which means that the theoretical concepts will develop a greater understanding of how people act and positions themselves, which norms are prevailing and the conditions of experiences the actors possess. The results and analysis have been elaborated with the help from the narrative analysis and analytical concepts like social organizations, networks and systems which also contributed to a more immersed analytical understanding to the empirical findings.
The outcome of the study shows that Staberg sourced involvement and organization all the way back in the 17th century. Regarding modern times Vika-Hosjö Hembygdsförening receive bergsmangården as a donation 1930 and the renovation of the homestead is occurring during the 1950s which makes enthusiasts gather on the location and thus volunteer work becomes a custom of habit. During the late 1990s the restoration of the garden came about, the garden which during the 1900th century had decayed, and the location became a part of Nationella genbankens contribution to conservation of biodiversity following Staberg becoming a clone archive. 2001 Staberg became a global entity when Falun and Koppargruvan became a world heritage which Staberg is a part of. A world heritage council is formed which coordinate the world heritage and Unesco are the ones who implements standards and controlling its compliance. 2013, Staberg, and its surrounding environment with forest, garden and agriculture landscape turns in to a culture reservation with the purpose for the place to be managed and preserved for all eternity by the county administrative board. All of the change processes that happened has led up the vision-group that now sets up long-term goals for the activities on the location. A status for world heritage carries a sense of pride and a sense of place and belonging both for the local inhabitants such for the involved actors. The place also covers pedagogical factors where visitators can learn about history, cultivation or about Falun’s industrial palmy days.