Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Swedish produced faba beans have recently been acknowledged as a sustainable food product containing important nutrition and are produced with low environmental impact. Faba beans belong to the group of protein crops and have great potential to replace resource-demanding proteins, but today the crop is exclusively used as feed in Sweden. This study aims to understand how faba beans can play a role in the transition towards a sustainable diet as well as to investigate what prospects and challenges such transition may face. Cultivators and food processors constitute important actors within the production chain as well as possess certain valuable knowledge. The aim is hence narrowed into three research questions concerning how cultivators and food processors view faba beans and work practices related to the production, possibilities and restrictions in increasing the production of faba beans as food, and how the views from cultivators and food processors differ from each other. To approach the aim and questions, nine qualitative semi-structured interviews with cultivators and food processors were conducted, followed by applications of a summative content analysis and a conventional content analysis on the interview materials. The two content analyses aim to, in different ways, identify, summarise and adequately reflect the interview content.
The findings suggest that the role of faba beans is wide as it functions as food and feed as well as a means to gain economic returns and a means to address sustainability issues. The cultivators tend to view faba beans as feed and a tool to generate economic returns, and experience cultivation as positive, negative and neutral. However, they view food processing as mostly negative. Often, the cultivators experience the work practices in relation to the possibility to gain economic returns. The food processors tend to view faba beans as food and a means to combat sustainability issues, and experience cultivation and food processing as most positive or neutral. Often, the food processors experience the work practices in relation to a progressive work that mitigates environmental impact. Further suggested by the findings, the cultivators experience four aspects of possibilities for increasing the production of faba beans as food, which include access to knowledge, possible economic returns, cropping advantages and health benefits. Restrictions include cropping disadvantages, low economic returns, unsuitability as food and suitability exclusively as feed. The food processors experience six aspects of possibilities, including food security, environmental benefits, possible economic returns, cropping advantages and product development. Restrictions concern structural obstacles, cooperation networks, cropping disadvantages and novel food. Finally, the cultivators and food processors understand possibilities and restrictions differently, and a conclusion drawn is that depending on the perspectives reasoned from, possibilities and restrictions are understood differently.
The results supplement previous research and contribute to an understanding from a Swedish perspective and a food production perspective. In combination with previous research, the results may enable a transition towards a more sustainable diet, which in the longer term is a means to combat critical environmental issues.

Svenskt producerade åkerbönor har på den senaste tiden identifierats som en hållbar livsmedelsprodukt. Åkerbönor produceras med lågmiljöpåverkan och tillhör gruppen proteingrödor som innehåller viktiga näringsämnen. Grödan har stor potential att ersätta proteinprodukter som har producerats under mer resurskrävande produktionssystem med högre miljöpåverkan, men idag används åkerbönor nästan uteslutande som foder. Därmed syftar denna studie till att förstå hur åkerbönor kan spela en roll i övergången till en hållbar kost samt undersöka vilka möjligheter och hinder en sådan övergång kan stå inför. Odlare och livsmedelsförädlare utgör viktiga komponenter i produktionssystemet och de besitter värdefull kunskap. Syftet besvaras därför med hjälp av tre forskningsfrågor som rör hur odlare och livsmedelsförädlare ser på åkerbönor och arbetet relaterat till produktionen, möjligheter och utmaningar för att öka produktionen av åkerböna som livsmedel samt hur synsätten från odlare och livsmedelsförädlare skiljer sig från varandra. För göra detta genomfördes nio kvalitativa semistrukturerade intervjuer med odlare och livsmedelsförädlare, följt av tillämpningar av dels en summerande innehållsanalys och dels en konventionell innehållsanalys på intervjumaterialet. De två innehållsanalyserna syftar till att på olika sätt identifiera, sammanfatta och adekvat återspegla intervjuinnehållet.
Resultaten tyder på att åkerbönans roll är bred eftersom åkerbönor fungerar som både mat och foder samt som både ett medel för att få ekonomisk avkastning och ett medel för att bekämpa problem relaterat till hållbarhet. Odlarna tenderar att se åkerbönor som foder och ett sätt att få ekonomisk avkastning. De upplever odling som positivt, negativt och neutralt, men livsmedelsförädling som mest negativt. Oftast upplever odlarna själva arbetet i relation till möjligheten att få ekonomisk avkastning. Livsmedelsförädlare tenderar däremot att se åkerbönor som livsmedel och ett medel för att bekämpa problem relaterat till hållbarhet, och de upplever både odling och livsmedelsförädling som mest positivt och neutralt. Oftast upplever de själva arbetet i relation till ett progressivt arbete som minskar miljöpåverkan. Vad som ytterligare föreslås av resultaten är att odlarna upplever fyra aspekter av möjligheter att öka produktionen av åkerbönor som mat. Dessa aspekter inkluderar tillgång till kunskap, möjlig ekonomisk avkastning, odlingsfördelar och hälsofördelar. Utmaningarna inkluderar odlingsnackdelar, låg ekonomisk avkastning, olämplighet som livsmedel och uteslutande lämpligheter som foder. Livsmedelsförädlarna upplever sex aspekter av möjligheter, vilka inkluderar livsmedelssäkerhet, miljöfördelar, möjlig ekonomisk avkastning, odlingsfördelar och produktutveckling. Utmaningarna inkluderar strukturella hinder, samarbetsnätverk, odlingsnackdelar och ’Novel Food’. Slutligen upplever odlarna och livsmedelsförädlarna olika möjligheter och hinder, och en slutsats som dras är att beroende på de perspektiv som aktörerna resonerar utifrån så förstås möjligheter och utmaningar olika.
Resultaten kompletterar tidigare forskning och bidrar till en förståelse ur ett svenskt perspektiv och ett livsmedelsproduktionsperspektiv. I kombination med tidigare forskning kan resultaten möjliggöra ett underlag för en övergång till en mer hållbar kost, vilket på sikt är ett medel för att lösa kritiska miljörelaterade problem.