Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Kommuner har blivit utsedda till de viktigaste enheterna att driva åtgärder för att minska utsläpp
av växthusgaser och för att anpassa samhället till klimatförändringarna. Samhällsplanering anses
vara ett av kommunernas viktigaste verktyg i processen. Planering kan sägas vara en form av
maktutövning och återspeglar därför förhärskande politisk ideologi och samtida kontext. Med
utgångspunkt i detta skapas en struktur som antas reflekteras i utformade planer. Detta motiverar
studier i syfte att undersöka hur tankar om hållbar utveckling och klimatförändringar i stort påverkar
samhällsplanering men framför allt översiktsplanering.
Denna uppsats bidrar till forskningen genom att studera hur kunskap och lärande om åtgärder
som avser minska utsläppen av växthusgaser och utforma klimatanpassningsåtgärder har utvecklats
på kommunal nivå. Syftet har varit att försöka förstå den institutionella kontext som ligger till grund
för en kommuns översiktsplaner och utröna huruvida denna stärkts i förhållande till hållbar
utveckling och klimatfrågan. Översiktsplanerna i Laholms kommun under åren 1987–2014 är i
undersökningen satt under lupp. Frågan som undersökningen kretsar kring är hur översiktsplaner
ger uttryck för hänsyn till hållbar utveckling och klimatförändringarna? Undersökningen är
utformad som en kvalitativ fallstudie med ett tydlig humanvetenskapligt, hermeneutiskt och iterativt
anslag. Tid och temporatlitet har varit viktiga delar i studien då denna avsett undersöka hur
översiktsplanerna förändrats under årens lopp.
Undersökningens resultat visar tydligt att översiktsplanerna i Laholms kommun ger uttryck för
hållbar utveckling och klimatfrågan men på olika sätt, i ökande grad, utifrån sin tids kontext och
utifrån de frågor som kommunen verkar anse vara mest angelägna vid tidpunkten för aktuell
översiktsplan. Resultatet är däremot tvetydigt när det kommer till huruvida de kommunala
institutionerna stärkts när det gäller hållbar utveckling och hanteringen av klimatfrågan. Resultatet
indikerar möjligtvis ett gradvis lärande och ett gemensamt framväxande tankesätt, men detta kan
också vara ett uttryck för en kommunal följsamhet och vilja att göra rätt. Uppsatsen visar snarare att
det nuvarande institutionella systemet är otjänligt som det ser ut idag. Som det är utformat lyckas
kommuner inte implementera nationell klimatpolicy. Därmed kan undersökningen sägas visa att den
institutionella grunden för att effektivt motverka och lindra klimatförändringarna inte stärkts.

The municipality has been appointed the most important entity to push mitigation and adaption work
forward in this era of climate change and planning as its most important tool. Planning is said to be
a form of exercise of power and a reflection of current political ideology and context. This justifies
studies with the purpose to investigate how ideas about sustainable development and climate change
affects planning in general, but master planning in particular.
This essay contributes to science by studying how mitigation and adaptation knowledge and
learning has evolved at the municipal level. The purpose has been to understand the institutional
foundation on which master plans are based to find out whether it has been strengthened regarding
sustainable development and climate change or not. The master plans in the municipality of Laholm
during 1987-2014 are put under the microscope. The research question the investigation is circling
is how master plans articulate sustainable development and climate change. The investigation is
designed as a qualitative case study with a clear interdisciplinary, hermeneutical, and iterative
approach. Time and temporality have been important elements in the investigation since its purpose
how the different master plans in the municipality differs from one another and how the story about
sustainability and climate change develops.
The result of the essay reveal how master plans of Laholm articulates a varying but increasing
degree of sustainable development and climate change but in different ways based on its contextual
setting and current issues. The result is ambiguous whether the institutions regarding sustainable
development and climate change have been strengthened or not. The result may indicate a gradual
learning and a growing knowledge, or a mindset, when it comes to sustainable development, but it
could also be an expression of compliance and a willingness to do the right thing. The essay rather
proves the institutions being contradictory resulting in municipalities being unable to implement
national policy to mitigate climate change.