Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det brittiska bolaget Province Resources Ltd har undersökningstillstånd för mineralet vanadin, på ett område om 22 000 hektar på Österlen. Denna uppsats undersöker hur Österlenbor förstår prospekteringen i området kopplat till mänskligt brukande av naturen. Analysen är baserad på en hermeneutisk ansats utifrån semistrukturerade intervjuer med människor boende i eller förbundna med området. Det empiriska materialet analyseras med hjälp av begreppen plats, natursyn, diskurs, territorium, egendom och rättvisa. Slutsatsen är att prospekteringen ses som ett inkräktande element, vilket kan kopplas till Österlenbornas konstruktion av platsens identitet. Undersökningstillstånden ses även som ett hot mot den sköra, komplexa naturen och människans brukande av den. Genom att ge koncession till gruvbolaget utför staten en territorialisering, vilket gör att markägarnas rätt till marken inte längre ses som självklar. Detta leder till att de känner oro, maktlöshet och ilska. Vidare ifrågasätts minerallagens utformning av informanterna, vilket i förlängningen kan ses som att statens legitimitet ifrågasätts. Slutligen leder den hegemoniska diskursen att grön teknologi och tillväxt behövs för att bemöta klimatkrisen, till att känslostyrda argument byggda på relationer till eller antaganden beträffande naturen undertrycks i debatten om prospektering och gruvdrift.

The British company Province Resources Ltd has an exploration permit for the mineral vanadium, on an area of 22,000 hectares on Österlen. This essay examines how the residents of Österlen understands exploration in the area linked to human use of nature. The analysis is based on a hermeneutic approach based on semi-structured interviews with people living in or connected to the area. The empirical material is analyzed using the concepts of place, view of nature, discourse, territory, property and justice. The conclusion is that exploration is seen as an intrusive element, which can be linked to the Österlen residents' construction of the site's identity. Exploration permits are also seen as a threat to the fragile, complex nature and human use of it. By granting a concession to the mining company, the state carries out a territorialisation, which means that the landowners' right to the land is no longer taken for granted. This leads them to feel anxiety, powerlessness and anger. Furthermore, the design of the Minerals Act is questioned by the informants, which in the long run can be seen as the state's legitimacy being questioned. Finally, the hegemonic discourse that green technology and growth are needed to address the climate crisis, leads to the suppression of emotionally driven arguments based on relationships with or assumptions about nature in the debate on exploration and mining.