Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I och med den ökande urbaniseringen i världen är det allt fler människor som flyttar in till städer. Urbanisering leder till en förtätning av städer som ofta sker på bekostnad av urbana grönmiljöer och däribland stadsodlingar. I sin tur resulterar detta i sämre förutsättningar för god folkhälsa och därmed högre risk för både fysiska och psykiska sjukdomar. År 2020 uppgav hela 41% av Sveriges befolkning att de besväras av oro eller ångest. I detta arbete undersöks därmed ifall stadsodling kan fungera som ett verktyg för att öka psykisk hälsa i urbana miljöer. Genom en fallstudie på en stadsodling etablerad av studentorganisationen Ultuna Permakultur kunde studenternas upplevelser och känslor kring deltagandet i stadsodlingen undersökas. Resultatet analyserades utifrån teorierna Attention Restoration Theory och KASAM som användes som underlag för bedömningen av stadsodlingens hälsofrämjande potential. Resultatet visade att stadsodling har en positiv inverkan på människors hälsa och välbefinnande. De främsta positiva effekterna av stadsodling som identifierades var ökade känslor av meningsfullhet, bättre förutsättningar för återhämtning, ökad fysisk aktivitet, bättre matvanor samt tillgång till ett tryggt socialt sammanhang. Slutsatsen är därmed att stadsodling fungerar bra som verktyg för att uppnå psykisk hälsa.

With the increasing urbanisation in the world, more and more people are moving into cities. Urbanisation results in densification of cities and often at the expense of urban green spaces, including urban agriculture. In turn, this leads to poorer conditions for good public health and thus a higher risk of both physical and mental illnesses. In 2020, as much as 41% of the Swedish population reported that they are troubled by anxiety or excessive worrying. This essay is thus intended to explore whether urban agriculture can serve as a tool to increase mental health in urban environments. Through a case study of an urban agriculture garden established by the student organisation Ultuna Permakultur, the students' experiences and feelings about their participation in the urban garden could be investigated. The results were analysed based on the two theories Attention Restoration Theory and KASAM, which were used as a guide for the assessment of the health-promoting potential of urban agriculture. The results showed that urban agriculture has a positive impact on people's health and well-being. The main identified positive effects of urban agriculture were increased feelings of meaningfulness, better opportunities for recovery, increased physical activity, improved eating habits and access to a secure social context. The conclusion of the study is therefore that urban agriculture is a useful tool for achieving mental health.