Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Examensarbetets frö sattes utifrån vårt intresse att gestalta i samklang med växters naturliga beteenden och dynamik. Vi har noterat hur sårbar vegetation kan vara i urbana miljöer och engagerades därför till att gestalta med robusta planteringar som tål klimatförändringar och bidrar med biologisk mångfald. Med rådande urbanisering är hållbara grönområden en essentiell faktor för att skapa ekologiska och sociala värden, vilket vi vill visa med en alternativ gestaltning för Linköpings nya stadspark: Stångebroparken.

Eftersom få nya stadsparker anläggs idag härstammar de flesta av Sveriges stadsparker från 1800-talet. Stadsparkerna anlades efter dåtidens ideal för landskap, vilket inte speglar den moderna, tätbefolkade stadens behov. Men människans nuvarande livsstil påverkar planeten negativt, vilket ställer ytterligare högre krav på urbana grönområden och de ekosystemtjänster de bidrar med.

Vår växtgestaltning utgår ifrån metoden landskapsplanteringar, som både kan bidra med ekosystemtjänster och förena sociala och ekologiska funktioner. Landskapsplanteringar är relativt ovanliga i Sverige idag och metoden används sällan i centrala urbana miljöer.
Gestaltningen utförs på Stångebrofältet i Linköping som ligger vid stadens centrala vattendrag Stångån. Platsen består idag till stor del av sportplaner och öppna gräsytor. I samband med att Linköpings stadskärna kommer utvidgas österut vill kommunen utveckla Stångebrofältet till en ny stadspark, vilket vi ger ett gestaltningsförslag på. Då staden främst expanderat på Stångåns västra sida, och den östra sidan präglas av åkermark och industriområden, kan Stångebroparken bli en förenade länk.

Gestaltningsförslaget grundas på en kombinerad metodik mellan kunskap och gestaltning och omfattar teoretiska studier, dokumentstudier, studier av referensprojekt samt en kreativ skissprocess. Med inventering och analys sammanställdes program, koncept och principer för parkens gestaltning och förvaltning. Utformningen följer en gradient mellan arkitektoniskt ordnade och högre förvaltade områden i parkens södra del, till naturlikt gestaltade och lägre förvaltade planteringar i norr. Stångebroparken delas upp i fyra delområden som är gestaltningens grundstenar: Skogsparken, skogsbrynen, pelarsalarna och fältskikten, vilka bidrar med olika karaktärer och funktioner. Förslaget visualiseras vid nyplantering, efter 20 år, och efter 70 år, eftersom långsiktig förvaltning är en essentiell faktor för landskapsplanteringar.

Diskussionen redogör för den påverkan på vegetationens etablering och ekologiska värden som tillkommer med parkens centralt urbana placering. Vidare diskuteras Stångebroparkens sociala värden, dess funktion som rekreativ stadspark och om landskapsplanteringen passar bättre för andra typer av grönområden. Slutligen diskuteras fördelar och nackdelar med de metoder vi använde och vår skissprocess.

The idea for this thesis was initiated by our will to design according to the natural behaviors and dynamics of vegetation. We are concerned by the vulnerability of vegetation in urban environments and intend to create robust plantings that endures climate change and supports biodiversity. With the current trend of urbanization, sustainable green areas are an essential factor for creating ecological and social values in cities. Therefore, we propose an alternative design for a new city park in Linköping, Sweden: Stångebroparken.

Since few new city parks are established today, most of Sweden's city parks date from the 19th century. These parks were designed according to the ideals of that time, which does not reflect the recreational needs in modern, dense cities. But our current lifestyle has a negative impact on the planet which sets even higher demands on urban green spaces and their supplied ecosystem services.
Our planting design is based on the method of landscape plantings, which can both supply ecosystem services and combine social and ecological functions. Landscape plantings are relatively uncommon in Sweden today and the method is rarely used in central urban environments. The design is applied to an open field called Stångebro in Linköping, which is located by the central watercourse, Stångån. The municipality plans to improve Stångebro into a new city park as a part of the general idea to expand Linköping to the east.

The project is based on a combined methodology between knowledge and design which includes theoretical studies, document studies, studies of reference projects and a creative sketch process. Through inventory and analysis of the site, programs, concepts and principles for our design and management were composed. The design follows a gradient between architecturally arranged and higher managed areas, to naturally designed and lower managed plantings. Stångebroparken is divided into four sub-areas, which are the cornerstones of the design: the forest park, the forest edges, the pillar halls and the herbaceous layer, which contribute with different characters and functions. The proposal is visualized in three intervals: the establishment, after 20 years, and finally a vision for 2072 since long-term management is an essential factor for landscape plantings.

Furthermore, we discuss how well our design integrates social and ecological values, and if it fulfills the requirements of a city park. Regarding the methods we discuss how well Research by design functioned as a framework, if using multiple methods was beneficial for our project and the difference between abstract and concrete sketches.