Home About Browse Search
Svenska


Envik, Oscar, 2022. Vad hände med den goda beredskapen? : den svenska livsmedelsberedskapen som en del av jordbrukspolitiken, åren 1947–1990. Second cycle, A2E. Uppsala: SLU, Other

[img] PDF
547kB

Abstract

Efter stora svårigheter med livsmedelsförsörjningen under första världskriget rustade Sverige upp sin livsmedelsberedskap för att klara av att försörja sin befolkning under en längre tids avspärrning och krig. Under 1900-talets andra del skulle dock den livsmedelsberedskapsförmåga som byggdes upp efter andra världskriget komma att stadigt minska. Uppsatsen har med utgångspunkt i denna förmågeminskning studerat hur jordbrukspolitiken mellan 1947 och 1990 påverkade livsmedelsberedskapen. Syftet har varit att förstå på vilka grunder och med vilka antaganden livsmedelsberedskapen utformades och hur reformeringsprocesser som dessa antaganden mynnade ut i påverkade livsmedelsberedskapen. För att svara på syftet har uppsatsen utgått från följande frågeställningar; Vilka problemrepresentationer tillskrev jordbrukspolitiken livsmedelsberedskapen och vilken problematik syftade jordbrukspolitiken att lösa? Vilken roll hade den förda rationaliseringspolitiken i att förändra livsmedelsberedskapen?
Det insamlade materialet, som utgjorts av ett flertal av de jordbrukspolitiska beslut som fattades under den undersökta perioden, har behandlats och analyserats utifrån metoden What is the problem represented to be? formulerad av Carol Bacchi. Metoden har använts för att synliggöra jordbrukspolitikens problemrepresentationer av livsmedelsberedskapen och med vilka antaganden dessa skapades för att förstå de politiska besluten om reformeringsprocesser i jordbruket och livsmedelsberedskapen. Teorin om den formella rationaliteten har använts för att närmare undersöka hur två företeelser under rationaliseringspolitiken, mekaniseringen av jordbruksproduktionen och beredskapslagring som metod för livsmedelsberedskap, möjliggjorde genom problemrepresentationerna, att spela in i förändringen av livsmedelsberedskapen.
Analysen av problemrepresentationerna visar att jordbrukspolitiken hade en starkt kritisk inställning till livsmedelsberedskapen, främst ur ekonomiska betingelser. Problemrepresentationerna framställde bland annat livsmedelsberedskapen som ett hinder för jordbruksproduktionen att effektiviseras och bli lönsam, det vill säga ett hinder för att fullt ut genomföra målsättningarna med rationaliseringspolitiken. Vidare framställdes livsmedelsberedskapen som en orsak till överproduktion i jordbruksproduktionen, vilket skapade stora kostnader för samhället. Problemrepresentationerna möjliggjorde och föranledde därigenom rationaliseringsreformer som skulle komma att dramatiskt förändra både jordbruksproduktionen och livsmedelsberedskapen. Problemrepresentationerna var bland annat avgörande i att sänka livsmedelsberedskapens mål om självförsörjning. Vidare visar de två rationaliseringsprocesserna att rationaliseringen åstadkom en separering mellan jordbruksproduktionen och livsmedelsberedskapen då livsmedelsberedskapen allt mindre kom att handla om att upprätthålla inhemsk produktion och alltmer om beredskapslagring. Som ett resultat blev jordbruksproduktionen allt mer specialiserad mot att producera varor för export, medan livsmedelsberedskapen blev allt mer beroende av export.

,

Due to severe problems with food supply during the first world war Sweden started to build up its food preparedness in order to be able to support its population during longer times of trade blockades and war. However, during the second half of the 1900 century the capacity of Sweden’s food preparedness would come to steadily be reduced. This paper will thus study how the agricultural politics between 1947 and 1990 directed the food preparedness with the aim to understand on what grounds and assumptions the food preparedness changed and how reform processes, based on the assumptions, resulted in changed the food preparedness. In order to answer the aim, three research questions have guided the work: which problem representations did the agricultural politics assign the food preparedness and what problems did the agricultural politics aim to solve? What part did the rationalisation politics play in changing the food preparedness?
The material that has made up the paper is composed by a number of agricultural decisions from this examined period. The material has been processed and analysed based on the method What is the problem represented to be? formulated by Carol Bacchi. The method has been used to made visible the problem representations of the food preparedness given by the agricultural policy’s and on what grounds these was been designed in order to understand the political decisions for reform processes in the agricultural production and food preparedness. With the theory of formal rationality, the paper has then deeper examined two phenomena during the rationalization politics, devised by the problem representations, the mechanisation of the agricultural production and food storages as a method for food preparedness contributed to the changing food preparedness.
Based on the analysis of the problem representations the paper has shown that the model for food preparedness was heavily criticised by the agricultural politics, mostly from an economic point of view. The food preparedness model was for instance portrayed as an obstacle for the ability to make the agricultural production more efficient and profitable, in other words an obstacle for fully enforce the goals for the rationalization politics. The food preparedness model was, furthermore, portrayed as a source of overproduction for the agricultural production, which had occupied Sweden with immense coast. The problem representations therefore made possible rationalization reforms which would have great implications, both for the agricultural production and the food preparation. The problem representations were for instance fateful in the lowering of the goal of self-sufficiency. Furthermore, did the two rationalization processes show how the rationalization caused a separation between the agricultural production and the food preparedness as food preparedness less and less became focused on sustaining a domestic food production and instead increased its focus on preparedness storage. The agricultural production became, as a result, more and more specialized against producing goods for export, whilst the food preparedness became more and more dependent on import.

Main title:Vad hände med den goda beredskapen?
Subtitle:den svenska livsmedelsberedskapen som en del av jordbrukspolitiken, åren 1947–1990
Authors:Envik, Oscar
Supervisor:Eriksson, Camilla
Examiner:Kuns, Brian
Series:UNSPECIFIED
Volume/Sequential designation:UNSPECIFIED
Year of Publication:2022
Level and depth descriptor:Second cycle, A2E
Student's programme affiliation:NY009 Agriculture Programme - Rural Development 300 HEC
Supervising department:Other
Keywords:livsmedelsberedskap, jordbrukspolitik, problemrepresentation, rationalisering
URN:NBN:urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500415
Permanent URL:
http://urn.kb.se/resolve?urn=urn:nbn:se:slu:epsilon-s-500415
Subjects:Geography
History
Language:Swedish
Deposited On:13 Jul 2022 10:53
Metadata Last Modified:14 Jul 2022 01:00

Repository Staff Only: item control page

Downloads

Downloads per year (since September 2012)

View more statistics

Downloads
Hits