Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Uppsatsen centrerar kring Marieholmsskogen vilket är en tätortsnära skog i sydvästra Mariestad. Generellt är skötseln av den tätortsnära skogen ofta bristfällig, vilket även är fallet i Marieholmsskogen. Skogsområdet har stor potential att vara en plats för vardagsrekreation för många eftersom stora bostadsområden finns i nära anslutning. Det som främst hindrar Marieholmsskogen från att uppfattas som rekreativ är den täta undervegetationen, vilket forskning visar att människor generellt ogillar (Tyrväinen, Silvennoinen & Kolehmainen 2003; Ode Sang 2019). Uppsatsens syfte är att belysa hur Marieholmsskogen kan få ett större rekreativt värde genom att upprätta en skötselplan.

Källan till kunskap är en litteraturstudie där första delen behandlar växtsamhällens utveckling respektive dynamik, medan andra delen behandlar skötsel och design av tätortsnära skogar. Därtill utfördes en växtinventering som kompletterades av ett linjediagram för att öka förståelsen för fördelningen av arter, vegetationsstrukturen samt områdets topografi. I stora drag utgörs Marieholmsskogen av en högre mitt, där tall dominerar, medan områdets kantzoner som är topografiskt lägre utgörs även av lövträdsarter. Vidare identifierades styrkor, svagheter och möjligheter i skogsområdet för att vara vägledande vid utformningen av skötselplanen. Den främsta styrkan är det mogna trädskiktet som, om det betraktas separerat från den täta undervegetationen, ger rekreativa värden. Utöver den täta undervegetationen är ett otillräckligt gångnätverk den främsta svagheten, dagens stigar möjliggör att passera igenom men inte promenera en längre sträcka inne i skogsmiljön.

Uppsatsens resultat presenteras i form av en skötselplan uppdelad i sex skötselområden. Åtgärderna som presenterats i skötselplanen kan kategoriseras i två typer av åtgärder, de som syftar till att tillgängliggöra skogsområdet visuellt och fysiskt samt de åtgärder som syftar till att uppnå stabila vegetationssystem. Skötselplanen genomsyras av en grundidé att förvalta och utveckla det befintliga snarare än att planera något nytt. Skötselplanen har ambitionen att kunna genomföras med relativt enkla medel, det ska vara en låg tröskel för en mindre kommun att erbjuda invånarna en attraktiv tätortsnära skogsmiljö.

The essay centers around Marieholmsskogen, which is an urban forest in southwestern Mariestad. In general, management of urban forests are often deficient, which is also the case in Marieholmsskogen. The forest area has great potential to be a place for everyday recreation for many people that live in the residential areas in close proximity to Marieholmsskogen. What mainly prevents Marieholmsskogen from being perceived as recreational is the dense undergrowth, which research shows that people generally dislike (Tyrväinen, Silvennoinen & Kolehmainen 2003; Ode Sang 2019). The purpose of the thesis is to shed light on how Marieholmsskogen can have a greater recreational value by establishing a management plan.

Literature studies are the main source of information. study where the first part describes the development and dynamics of plant communities, while the second part describes management and design of urban forests. In addition, a plant inventory was carried out, which was supplemented by a line diagram to increase the understanding of the distribution of species, the vegetation structure and the topography of the area. Broadly speaking, Marieholmsskogen consists of a higher center, where pine dominates, while the area’s edge zones, which are topographically lower, also consist of deciduous tree species. Furthermore, strengths, weaknesses and opportunities in the forest area were identified to use as a guide when designing the management plan. The forest asreas main strength is the mature tree layer which, if considered separated from the dense undergrowth, provides recreational values. In addition to the dense undergrowth, an insufficient network of paths is the main weakness, today’s paths make it possible to pass through but not walk a longer distance inside the forest.

The results of the thesis are presented as a management plan, divided into six management areas. The measures presented in the management plan can be categorized into two types of measures, the ones that aim to make the forest area visually and physically accessible and the ones that aim to achieve stable vegetation systems. The thesis as a whole has a fundamental idea of managing and developing the existing rather than planning something new. The management plan has the ambition of being able to be implemented with relatively simple means, it should be a low threshold for a smaller municipality to offer the inhabitants an attractive urban forest environment.