Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Biokol är en produkt som tillverkas av organiskt material eller biomassa i en process som kallas pyrolys, då materialet upphettas i en temperatur från 350 till 1000 ̊C i en syrefri miljö. Biokol är lagringsstabil under lång tid innan den bryts ned och fungerar därför som kolsänka. Produkten kan användas för att öka jordens bördighet och grödornas avkastning, då den har god närings- och vattenhållande förmåga. Biokol skulle även kunna användas som tillsats i foder till idisslare och leda till flera andra positiva effekter.

I denna studie undersöktes om en tillsats av biokol i en foderstat med vallensilage utfodrat till kvigor av raserna SRB och Holstein hade någon påverkan på konsumtionsförmåga, smältbarhet, träckkonsistens, färg på träcken och djurens renhet. Försöket hade en change-over design i form av en romersk kvadrat och det var fem olika behandlingar som testades samtidigt under totalt fem perioder. Kvigorna var totalt 10 stycken, vilka delades in i kvigpar med en av varje ras per utfodringstråg. Behandlingarna var KONTROLL (vallensilage utan biokolstillsats), LÅGENS (vallensilage med biokol tillsatt vid ensilering ca 1,5 % av torrsubstansen (TS)), LÅGMIX (vallensilage med biokol tillsatt vid utfodring ca 1,5 % av TS), HÖGENS (vallensilage med biokol tillsatt vid ensilering ca 3 % av TS) och HÖGMIX (vallensilage med biokol tillsatt vid utfodring ca 3 % av TS). En tillsats av mineral innehållande magnesium (Mg) tillsattes med start från den andra perioden.

Varken konsumtionsförmågan, i kg TS per dag eller i kg TS per dag i % av levande vikt (LV) påverkades av en inblandning av biokol. Inte heller intaget av NDF i g per kg TS och NDF i g per kg TS och dag i % av LV påverkades av en inblandning av biokol. Det var inte heller någon signifikant skillnad vad gäller smältbarheten av TS, OS, RP och NDF. Träckkonsistensen tenderade däremot till att bli hårdare och fastare vid en inblandning av biokol, då det tillsattes innan utfodring. Likaså blev också träckens största och minsta mått mindre. En hög inblandning av biokol ledde även till att träckkonsistensen blev ännu hårdare och fastare. Behandlingen HÖGMIX gav den hårdaste och fastaste träckkonsistensen. Träckens färg blev även mörkare vid en inblandning av biokol. Renheten på kvigorna påverkades däremot inte av en inblandning av biokol, vilket skulle kunna bero på att kvigorna var rena vid försökets start, då träckkonsistensen redan var fast och hård.

Överlag sågs inga negativa effekter av en tillsats av biokol i vallensilage utfodrat till mjölkraskvigor. En fastare och hårdare träckkonsistens skulle kunna innebära att det blir lättare att hålla stallet rent, vilket skulle kunna leda till renare djur och förbättrad klövhälsa. Eftersom biokol också har fördelaktiga egenskaper för att minska näringsläckage och växthusgasutsläpp, från både vommen och från gödseln, finns det därmed goda möjligheter för biokol att var en del av ett kretslopp på gårdsnivå.

Biochar is a product made from organic material or biomass in a process called pyrolysis, which
means that the material is heated in a temperature between 350 to 1000 ̊C, in an oxygen-free
environment. Biochar is very stable and can be stored for a long time before it decomposes, therefore
it acts as a carbon sink. The product can be used to improve soil fertility and crop production, as it
has good nutritional and water retaining ability. Biochar could also be used as an additive in feed
for ruminants, which possibly could lead to several other positive effects.

In this study it was investigated if a biochar additive in grass silage, fed to heifers of the breeds SRB
and Holstein had any influence on consumption capacity, digestibility, faecal consistency and
colour, and cleanliness of the animal. The experiment had a change over and latin square design.
There were five different treatments that were run simultaneously, for a total of five periods. It was
in total 10 heifers in the study, with one of each breed per feeding trough. The treatments were
CONTROL (grass silage without biochar additive), LÅGENS (grass silage with 1,5 % biochar of
dry matter (DM), added before ensiling), LÅGMIX (grass silage with 1,5 % biochar of DM, added
before feeding), HÖGENS (grass silage with 3 % biochar of DM, added before ensiling) and
HÖGMIX (grass silage with 3 % biochar of DM, added before feeding). An addition of mineral
containing magnesium (Mg) was added from the second period.

Neither consumption capacity, in kg DM per day, and in kg DM per day in % of live weight (LW)
was affected by an addition of biochar in grass silage. Nor was the intake of NDF in g per kg DM
and NDF in g per kg DM and day in % of LW. There was also no significant difference in the
digestibility of DM, OM, CP and NDF. The faecal consistency, on the other hand, tended to be
harder and firmer when a biochar additive was used and added in the grass silage before feeding.
Likewise, the faecal matters largest and smallest dimension also became smaller. With higher
addition of biochar, the faecal consistency also got even harder and firmer. The treatment called
HÖGMIX gave the most hard and firm faecal consistency of all treatments. The faecal colour also
became darker as biochar was used in the silage. However, the cleanliness of the heifers was not
affected by an addition of biochar in this study, which could be due to that the heifers was clean at
the beginning of the study, as the faecal consistency already was firm and hard.

Overall, no negative effects could be seen from an addition of biochar in grass silage, fed to dairy
heifers, in this study. If the faecal consistency is firmer and harder it will be easier to keep the barn
cleaner, which may lead to cleaner animals and improved hoof health. Since biochar also has
beneficial characteristics to reduce nutrient leakage and greenhouse gas emissions from both rumen
and faeces, it has good potential to be a part of a cycle at farm level.