Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Idag står vi inför det brådskande hotet om en omfattande massutrotning av både växter och djur. Så många som hälften av världens växtarter kvalificeras som hotade till utrotning inom de närmsta decennierna. För att påverka och motverka växtutrotningen är det viktigt att öka miljöengagemanget bland människor då det finns betydande bevis på att det mänskliga perspektivet och tycket för arter har direkta konsekvenser för dess bevarande och överlevnad.

I arbetet undersöks hur begravningsplatser med gravträd kan påverka människors syn på och attityd till vegetation och om det i förlängningen kan leda till miljöengagemang. Arbetet ger en kunskapsöversikt kring människors syn och attityd kring växtlighet utifrån Wandersee och Schussler (1999) tongivande studier om växtblindhet. Litteraturstudien påvisar kulturella kontexter och undervisning som centrala element för ett förändrat synsätt på och attityd till växtlighet. Vidare undersöks antropomorfism som en möjlig väg till ett ökat miljöengagemang genom teorier och studier av sinnestilldelning av naturen (STN) där miljöpsykologen Tam K.P studier (2013–2019) varit vägledande. STN visar sig möjliggöra de förmedlande känslorna anknytning, skuld och empati vilket uppvisats leda till miljöengagemang. Vidare syftar arbetet till att studera gravträd utifrån studier kring trädets betydelse vid gravplatser på naturliga begravningsplatser i England, studier kring träd som minnesobjekt samt idéer kring gravträdkapslar. Utifrån dessa kunskapsstoff lyfts ett resonemang kring gravträdets antropomorfa kapacitet.

Vidare undersöks på vilket sätt gravträd bemöter människors syn och önskemål på gravskick och användning av gravplatser i Sverige idag. Utifrån en översiktlig genomgång av dagens gravskick och historisk utveckling av kyrkogårdsgestaltning samt tendenser för användning av kyrkogårdar idag framhålls ett resonemang kring hur gravträd bemöter dessa.

Sammanfattningsvis tyder resultatet på att gravplatsen troligen är en god plats för förändrad syn på och attityd till växtlighet utifrån premissen att människor uppvisar växtblindhet. Gravträd kan bemöta rådande trender inom gravskick utifrån önskningar om varierande grad av anonymitet, personifiering samt beständighet. Vidare tyder arbetet på att gravträd möter den syn och de önskemål som ställs på kyrkogårdar idag vilket har utkristalliserats till multifunktionellt användande och gröna parkvärden. Vidare framhålls att gravträd sannolikt är ett starkt antropomorft objekt, premierat andra typer av vegetation och andra träd på grund av dess placering, kontext och de anhörigas drivkrafter, vilket leder till gravträdets tillskrivna värde. Forskning som presenteras gällande antropomorfism av naturen kopplat till miljöengagemang kan sammantaget ses som en indikation på att antropomorfism av gravträd sannolikt leder till miljöengagemang, men att det ensamt inte är tillräckligt för att påverka människors syn på och attityd till växtlighet för ett ökat bevarande. Kritik riktas mot antropomorfism som medel för ökat miljöengagemang vilket tas i beaktning i detta arbete. Sammanfattningsvis kan det dock konkluderas att det inte går att förbise att antropomorfism har en inverkan på människor och att försumma detta är inte bara en missad chans utan sannolikt svårt. Genom att möjliggöra att landskapsarkitekter kan ta del av olika tolkningar av, och relationer till träd samtidigt (inklusive antropomorfism) kanske nya angreppsätt och idéer inom landskapsarkitekturen kan skapas för att hantera problematik inom miljöengagemang och önskningar relaterade gravplatser och gravskick på ett bra sätt.

Today we are facing the urgent threat of a comprehensive mass extermination of both animals and plants. As many as half of the world's plant species qualify as endangered within the next few decades. To influence and counteract plant extinction, it is important to increase pro environmental behaviour among humans, as there is evidence that the human perspective and liking for species has direct consequences for its conservation and survival.

This work investigates how cemeteries with burial trees can affect people's view of and attitude towards vegetation and whether it could lead to pro-environmental behaviour. The work provides an overview of knowledge regarding people's views and attitudes towards vegetation based on Wandersee and Schussler's (1999) prominent studies on plant blindness. The literature study shows cultural context and education as central elements for a changed view of and attitude towards vegetation. Furthermore, anthropomorphism is investigated as a possible path to increased pro-environmental behaviour through theories and studies of mental allocation of nature where the environmental psychologist Tam K.P studies (2013 2019) have been guiding. Mental allocation of nature shows to be the mediated feelings of attachment, guilt and empathy, which shows lead to proenvironmental behaviour. The work strives to study burial trees based on studies of the importance of the tree at burial sites in natural cemeteries in England, studies of trees as objects of remembrance and ideas about burial tree capsules. Based on these pieces of knowledge, a reasoning is raised about the anthropomorphic capacity of grave trees.

Furthermore, it is investigated in what way burial trees respond to people's views and wishes on the condition of burial customs and the use of burial sites in Sweden today, based on a general review of today's burial customs and historical development of cemetery design as well as trends for the use of cemeteries today. Thereby a reasoning is emphasized about how burial trees respond to these.

In summary, the work indicates that the burial site is probably a good place for a changed view of and attitude towards vegetation based on the premise that people show plant blindness. Grave trees can respond to the prevailing trends in grave customs based on wishes for varying degrees of anonymity, personification, and permanence. Furthermore, the work indicates that burial trees meet the view and the wishes placed on cemeteries today, which has been crystallized into multifunctional use and green park values. Furthermore, it is emphasized that grave trees are probably a strong anthropomorphic object, rewarded stronger andromorph qualities over other types of vegetation and other trees due to its location, context, and the driving forces of the relatives, which leads to the added value of the grave tree. Research presented regarding anthropomorphism by nature linked to proenvironmental behaviour can be seen as an indication that anthropomorphism of burial trees is likely to lead to environmental commitment, but that it alone is not enough to influence people's views and attitudes towards vegetation for increased plant conservation. Criticism is directed at anthropomorphism as a means of increasing environmental commitment, which is considered in this work, in summary, however, it can be concluded that it is not possible to overlook the fact that anthropomorphism has an impact on humans and to overlook this is not only a missed opportunity but probably difficult. By enabling landscape architects to take part in different interpretations of and relationships to trees at the same time (including anthropomorphism), new approaches and ideas in landscape architecture may be created to deal with issues in environmental engagement and desires related cemeteries, in a good way.