Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I Sverige finns en beteslagstiftning som är tvingande och därmed måste alla nötkreatur över sex månaders ålder vara ute på bete under sommaren. Beroende på vart i landet produktionen bedrivs är längden av betesdriften varierande. Betesdrift ger upphov till en rad positiva effekter, såsom ökad djurvälfärd, friskare djur, öppna landskap och ökad biologisk mångfald. Det finns idag en kritik mot Sveriges beteslagstiftning, trots detta har lantbrukaren sina djur ute på bete längre tid än vad som är lagstiftat. På grund av detta ska studien undersöka den ekonomiska aspekten av att ha ungdjur ute på bete. Syftet med studien är att undersöka om utevistelsens längd på bete och om olika stöd påverkar mjölkföretagarens uppfödningskostnad för kvigor. Befintliga täckningsbidrag (TBkalkyler) från HIR Skåne och Hushållningssällskapets efterkalkyler för växtodling och husdjur ligger till grund för den kostnadssimulering som görs i arbetet. Studien utgår från att kvigan ska kalva in vid 24 månaders ålder vilket idag är den rekommenderade åldern för kvigor att kalva in. De två vanligaste raserna i Sverige, svensk röd och vit boskap (SRB) och Holstein kommer att användas i studien. Dessa ska väga 320 kg (SRB) och 350 kg (Holstein) och semineras mellan 13 – 15 ålder för att få en genomsnittligt inkalvningsålder på 24 månader. Utifrån dessa har beräkningar gjorts som visar att en längre betesperiod ger upphov till positiv ekonomisk effekt för lantbrukaren så länge kvigan växer på bete. Om stöden inte räknas med skulle kvigorna behöva växa minst 600 g/dag för att det ska vara ekonomiskt bättre att ha kvigorna ute på bete mot att ha dem inne på stall. Vilket visar att de befintliga stöden kompenserar för lägre tillväxt under betesperioden.

In Sweden there is a legal requirement for all cattle over the age of six months to be let out to graze during the summer. The period spent grazing is dependent on where in the country the business is situated. Grazing has positive effects for animal health and welfare, as well as helping to maintain open landscapes and increasing biological diversity. Today there is some opposition in Sweden to the grazing requirement; however, in practice farmers allow their animals to graze for a longer period than is required by law. In this study the economic aspect of keeping young cattle on pasture will be investigated. The purpose of the study is to investigate if the length of the grazing period, and different types of economic support, influence the cost of rearing heifers in dairy farms. Contribution margin data from HIR Skåne and accounts for crop and animal production from Hushållningssällskapet form the basis for the cost simulations in this analysis. In the study a first calving age of 24 months is assumed, which is the current recommended age for heifers to have their first calf. The two most common dairy breeds in Sweden, Swedish Red-and-White (SRB) and Holstein will be used, with their weight being 320kg (SRB) and 350kg (Holstein) when inseminated at an age of 13-15 months, in order to have an average first calving age of 24 months. Using these assumptions, calculations were made showing that a longer grazing period generates a positive economic outcome for the farmer, as long as the heifer keeps gaining weight. If the economic supports are excluded, the heifers would have to gain at least 600 g/day for a grazing-based system to have a better economic outcome compared to keeping the heifers inside. This shows that the existing supports compensate well for lower weight gain during the grazing period.