Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

In today's society, the number of people who fall ill with various eating disorders is growing at a furious pace, the queues for treatment are getting longer at the same time as younger people are affected. In addition, it is a common phenomenon with ineffective treatments, where setbacks and relapses are common. Sometimes the affected individuals lose many valuable years or even an entire life dedicated to the hard grip of the eating disorder. Concurrently, the options on the food shelves are increasing with low-calorie options in the form of sweeteners. Studies show that individuals diagnosed with an eating disorder tend to choose those options to satisfy the craving for sweets, prevent weight gain, or because of the laxative effect. Due to the extent usage of sweeteners, sweeteners may have a major impact on the microbiota in individuals with eating disorders. It has been partly investigated how sweeteners, sugar, and eating disorders affect the intestinal microbiota separately, but they have not been linked to each other. This literature review aims to answer the following questions: How do sweeteners affect the intestinal microbiota and how do individuals with eating disorders consume sugar and other types of sweeteners? Previous research clearly shows that eating disorders affect the microbiota and bring it into the state of dysbiosis. The most research has been focused on one eating disorder, namely anorexia nervosa. Regarding sweeteners, it has been found that some affect the microbiota and others do not. For instance, aspartame is absorbed quickly, which leads to almost no calories, while the majority of sugar alcohols are slow and fermented further in the colon, which have an effect on the microbiota. Sugar has an inflammatory effect in higher intakes than recommended. The Nordic recommendations advise a diet with less than 10% sugar to avoid an inflammatory effect. The results of the literature study showed clear dysbiosis in both eating disorder studied. In the case of binge-eating disorder, this might be linked to irregular eating habits and episodes of binge eating which can lead to increased intake of sugar and sugar alcohols, resulting in low-grade inflammation. Regarding bulimia nervosa, further research is needed to draw some conclusions. However, there are 12 published studies regarding the microbiota in individuals with anorexia nervosa that indicate dysbiosis, either caused or consequence of malnutrition and starvation. Decreased serotonin levels and depression enchanted the pathways to synthesize serotonin even without the precursor. How sweeteners interact with the microbiota in individuals with eating disorders are also discussed in this thesis. Henceforth more studies are needed about the effect of sugar and sweetener consumption on the intestinal microbiota in individuals with eating disorders.

I dagens samhälle växer antalet som insjuknar i olika ätstörningsdiagnoser i rasande takt, köerna till behandling blir allt längre samtidigt som allt yngre drabbas. Dessutom är det ett vanligt fenomen med ineffektiva behandlingar, där bakslag och återfall är vanligt. Ibland mister den drabbade många värdefulla år eller till och med ett helt liv tillägnad ätstörningens hårda grepp. Samtidigt, ökar alternativen i livsmedelshyllorna med låg kalori alternativ i form av sötningsmedel. Studier visar att individer diagnostiserade med en ätstörning tenderar att välja dessa alternativen för att tillfredsställa sötsuget, motverka att gå upp i vikt eller på grund av den laxerande effekten. Det är delvis undersökt hur sötningsmedel, socker och ätstörningar påverkar mikrobiotan var för sig, men de har inte satts i samband med varandra förut. Denna litteraturstudie avser att besvara följande frågor: Hur påverkar sötningsmedel mikrobiotan samt hur konsumerar individer med ätstörningar socker och andra sorters sötningsmedel? Tidigare forskning visar tydligt att ätstörningar påverkar mikrobiotan och för den in i tillståndet dysbios. Mest forskning har fokuserat på endast en ätstörning, närmare bestämt anorexia nervosa. Angående sötningsmedel har man funnit att vissa påverkar mikrobiotan och andra inte. Aspartam absorberas upp fort, vilket leder till få kalorier, medan majoriteten sockeralkoholer är långsamma och fermenteras vidare i tjocktarmen varav de flesta påverkar mikrobiotan. Nordiska rekommendationerna råder en kost innehållande mindre än 10% socker för att undvika en inflammatorisk effekt. Resultatet av litteraturstudien visade på en tydlig dysbios hos de indvidier med anorexia nervosa och hetsätningsstörning. Vid hetsätningsstörning är detta troligen kopplat till oregelbundna ätvanor och episoder av hetsätning. Detta ledde till ökat sockerintag och intag av sockeralkoholer, vilket resulterade i låg-gradig inflammation. Angående bulimi nervosa krävs ytterligare forskning för att dra några slutsatser. Däremot finns det 12 publicerade studier angående mikrobiotan hos individer med anorexia nervosa som tyder på dysbios antingen orsakad eller en konsekvens av undernäring och svält. Utökade vägar att syntetisera serotonin på grund av minskade serotonin-nivåer och depression var också tydligt. Hur sötningsmedel interagerar med mikrobiotan i individer med ätstörning är också diskuterat i denna uppsatsen. Framöver behövs fler studier om effekten av socker- och sötningsmedelskonsumtion på tarmmikrobiotan hos individer med ätstörningar.