Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

The demands on the world’s forests are increasing rapidly and the different interests are conflicting, often including goals of biodiversity and timber production. Forest management has since the 1990s included a scientifically validated measure known as retention forestry, to better balance conflicting goals of forest management. It is implemented by leaving portions of stands unlogged to maintain continuity of important structural diversity, facilitate organism dispersal and enhance landscape connectivity. Due to retention forestry being relatively new, there is a lack of knowledge regarding retention forestry maintenance over time. We conducted a spatial analysis on isolated retention patches on clear-cuts in near coastal and inland Västerbotten county, examining areal decreases between 2007 and 2017 in the geographics information system QGIS. Locations, forest cover types, original retention patch size, distance to clear-cut edge and clear-cut ID were the basis for a statistical analysis, assessing if the factors influenced retention patch areal decrease. We found that retention patches in Västerbotten had a mean size of 0.11 ha and that they had decreased to 0.08 ha on average. Furthermore, our statistical model showed that original retention patch size was the only significant factor explaining areal decrease. Earlier studies have stated that the main cause for retention patch reduction is wind effects and exposure, something our project did not account for. The results showed that larger retention patches had lower percentage decreases compared to smaller retention patches. For future studies, more data and variables should be used, possibly over a larger timespan and geographical range.

Världens behov av skogens nyttor ökar snabbt och olika behov som timmerproduktion och bevarande av biodiversitet är ofta motstridiga. Skogsskötseln har sedan 1990-talet inkluderat vetenskapligt validerad naturhänsyn i skogsbruket för att bättre balansera skogsskötselns motstridiga mål. Detta implementeras genom att lämna delar av bestånd oavverkade för att bibehålla kontinuitet av viktig strukturell diversitet, främja organismers spridning och öka landskapets konnektivitet. Då lämnande av naturhänsyn i skogsbruk är relativt nytt så finns det lite kunskap om skötseln av naturhänsynen över tid. Vi genomförde en rumslig analys på isolerade hänsynsytor på hyggen i Västerbottens inland och nära kusten, där vi utforskade areella minskningar mellan 2007 och 2017 med hjälp av det geografiska informationssystemet QGIS. Områdena, skogstäckena, hänsynsytornas ursprungliga storlek, distansen till närmsta hyggeskant och hygges-ID användes i en statistisk analys för att bedöma om någon av faktorerna påverkade hänsynsytornas areella minskning. Våra resultat visade att Västerbottens hänsynsytor hade en medelstorlek på 0.11 ha och att de i snitt hade minskat till 0.08 ha. Vår statistiska modell visade att hänsynsytornas ursprungliga storlek var den enda signifikanta faktorn som beskrev den areella minskningen. Tidigare forskning har visat att huvudorsaken till hänsynsytors storleksminskning är vindeffekter och vindutsatthet, vilket vårt projekt inte undersökte. Resultaten visade att större hänsynsytor hade lägre procentuella minskningar jämfört med mindre hänsynsytor. Mer data och variabler bör användas i framtida studier, om möjligt över ett längre tidsspann och en bredare geografisk utbredning.