Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Som kreativt och innovativt planeringsverktyg har företeelsen temporär urbanism blivit alltmer
populär de senaste åren. Temporär urbanism innebär att åtgärder tillämpas för att förändra en
plats under en begränsad tid. De motiveras utifrån dess flexibilitet och förmåga att snabbt
anpassa sig efter stadens behov, och som ett resurseffektivt sätt att introducera nya
användningsområden i det offentliga rummet för stadens invånare. I Sverige återfinns detta
fenomen bland annat i form av sommargågator, som syftar till att tillfälligt transformera bilgator
till gågator med folkliv, trygghet och attraktivitet som primärt fokus. Trots att metoden växer
som ett alternativt planeringsverktyg beskriver litteraturen att få undersökningar, jämförande
bedömningar eller kritiska reflektioner hittills gjorts över deras effekter. Det råder också
svårigheter att utvärdera och följa upp sociala och mjuka värden, eftersom det saknas metoder
som kan kvantifiera dessa. För att temporära åtgärder ska motiveras och legitimeras vid
stadsutveckling framöver, bör metoder som stärker uppföljning och utvärdering av deras effekter
tillämpas. I studien ställs den övergripande frågan: På vilket sätt kan utvärdering av sociala
aspekter i temporära platsutvecklingsprojekt användas som ett medel för att uppnå socialt hållbar
stadsutveckling? Frågeställningen besvaras med en litteraturstudie i kombination med tre
fallstudier som fokuserar på hur trafikkontoren och näringslivet i Stockholm, Göteborg och
Malmö arbetar med att utvärdera städernas sommargågator.
En litteraturstudie används som kunskapsbas genom hela arbetets gång och kombineras med en
fallstudie i respektive stad. Fallstudierna ses som ett komplement till teorin för att i analys och
diskussion kunna dra paralleller och föra underbyggda resonemang. Utifrån analys och
diskussion presenteras ett antal slutsatser och rekommendationer i kapitel 7 som tillsammans
knyter ihop studien. Bland annat har två gemensamma anledningar till att utvärdera identifierats
från teorin och praktiken; dels för vidareutveckling, kompetensutveckling och beslutsfattande
inom den egna organisationen, och dels som återrapportering i form av påverkansarbete och
beslutsfattande till politiken. På så sätt är de utvärderingar som städerna genomför nyttiga redan
idag.
Men som slutsats konstateras även vikten av att utforma den temporära åtgärdens syfte och mål
som vägledande för utvärderingens syfte. Det bör alltså finnas en tydlig koppling mellan dessa
syften för att med utvärderingen identifiera relevanta indikatorer och därigenom kunna värdera
dess effekter och om åtgärdens mål uppnåtts. - Vilket inte överensstämmer med fallstudierna,
som utvärderar medborgarnas inställning och åsikter till projekten. I relation till detta
konstaterar studien att det vore mer passande att följa upp sommargågatornas syften, vilka då
skulle handla om att utvärdera de sociala effekter och värden som de fysiska åtgärderna
genererar. En sådan utvärdering rekommenderas att utföras med en metodtriangulering, som
bygger på en kombination av flera metoder i samma utvärdering. Detta för att skapa en mer
effektiv och allsidig bild av sommargågatorna. Med en systematisk och noggrann utvärdering
som ger en helhetsbild av sommargågatans effekter, skapas i sin tur ett gott underlag för
vidareutveckling, beslutsfattande och påverkansarbete, dels inom den egna
projektorganisationen och dels gentemot politiken. Utvärderingar kan därmed ge legitimitet till
åtgärder som främjar sociala värden och i större skala - för en socialt hållbar stadsutveckling.

As a creative and innovative planning tool, the phenomenon of temporary urbanism has become
increasingly popular in recent years. Temporary urbanism means that measures are applied to
change a place for a limited time. They are motivated by their flexibility and ability to quickly
adapt to the city's needs, and as a resource-efficient way to introduce new uses in the public
space for the city's residents. In Sweden, this phenomenon is often found in the form of ‘summer
streets’, which aim to temporarily transform car streets into pedestrian streets with public life,
safety and attractiveness as the primary focus. Although the method is growing as an alternative
planning tool, the literature describes a lack of comparative assessments or critical reflections
on their effects. There are also difficulties in evaluating and following up on social and soft
values, as there is no consensus regarding how to quantify these. In order for temporary
measures to be justified and legitimized in future urban development, methods that strengthen
follow-up and evaluation of their effects should be applied. The study asks the overall question:
In what way can the evaluation of social aspects in temporary place making projects be used as a
means of achieving socially sustainable urban development? The question is answered with a
literature study in combination with three case studies that focus on how the traffic offices and
involved private actors in Stockholm, Gothenburg and Malmö work to evaluate the cities'
summer pedestrian streets.
A literature study is used as a knowledge base throughout the work and is combined with a case
study in each city. The case studies are seen as a complement to the theory in order to be able to
draw parallels in analysis and discussion and carry substantiated reasoning. Based on analysis
and discussion, a number of conclusions and recommendations are then formulated in chapter 7
that together link the study, based on the knowledge and experiences created over time. Among
other things, two common reasons for evaluating have been identified from theory and practice;
partly for further development, competence development and decision-making within the own
organization, and partly as feedback in the form of advocacy work and decision-making to
politics. In this way, the evaluations that the cities carry out are useful today. However, the
conclusions also state the importance of formulating the purpose and objectives of the
temporary measure as a guide for the purpose of the evaluation. There should therefore be a
clear link between these objectives in order to identify relevant indicators with the evaluation
and thereby be able to evaluate its effects and whether the objectives of the measure have been
achieved. This contrasts with the cities’ evaluations, which seek to find out ' attitudes and
opinions of citizens about the projects. In relation to this, the study states that it would be more
appropriate to follow up the purposes of the summer pedestrian streets, which would then be
about evaluating the social effects and values that the physical measures generate. Such an
evaluation is recommended to be performed with a triangulation method, which is based on a
combination of several methods in the same evaluation. This is to create a more efficient and
versatile image of the summer pedestrian streets. With a systematic and thorough evaluation
that provides an overall picture of the effects of the summer pedestrian street, a good basis is in
turn created for further development, decision-making and advocacy work partly within one's
own organization and partly in relation to politics. Evaluations can give legitimacy to measures
that promote social values and on a larger scale, thus contributing to a more socially sustainable
urban development.