Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Landsbygderna i Sverige likaväl som i många andra västerländska länder har mött många stora förändringar under de senaste decennierna, bland annat vad gäller en minskande och åldrande befolkning samt en förändrad ekonomi där tjänstesektorn fått en större betydelse. Förändringarna har resulterat i att tillgången till offentlig och kommersiell service minskat på många landsbygder, vilket försvårar möjligheten att leva utanför städer och tätorter. Civilsamhället tar i detta sammanhang ofta över ansvaret för service som tidigare varit den offentliga sektorns ansvar. Mot bakgrund av denna utveckling tar detta arbete sitt avstamp. Studiens syfte är att undersöka det lokala engagemangets betydelse för levande landsbygder samt hur kommun och civilsamhälle kan främja lokalt engagemang och kollektiv mobilisering för att på så sätt gynna levande och hållbara landsbygder. Det undersöks genom en fallstudie i Oskarshamns kommun i östra Småland, med fokus på de två områdena Bråbygden och Misterhult. Det empiriska materialet insamlas genom platsbesök och intervjuer med kommunala tjänstepersoner och representanter från civilsamhället.
Studien visar att kommuner kan arbeta med levande landsbygder på många sätt, varav vissa tas emot väl av civilsamhället medan andra upplevs vara symboliska handlingar som inte motsvarar lokala behov. Lokalt engagemang har därför stor betydelse för att samla invånarnas röster och vara en motpart och komplement till den offentliga sektorn. Det kan dock vara problematiskt om rösterna inte är representativa för invånarna eller om det skapar ett för stort ansvar för de som engagerar sig. I studien framgår också att civilsamhällets engagemang är viktigt för landsbygdernas fysiska miljö genom att skapa liv på platser som annars hade varit tomma. Den fysiska miljön, särskilt samlingslokaler, är samtidigt värdefulla för civilsamhället eftersom de samlar den kollektiva handlingen. Vidare spelar civilsamhällets engagemang stor roll för den sociala miljön genom att skapa samhörighet, trivsel och i vissa fall inflyttning. Lokalt engagemang har därför potential att bidra till levande landsbygder såväl som social hållbarhet. Kommunen och civilsamhället försöker följaktligen att uppmuntra aktivt medborgarskap på landsbygderna.
Det framkommer även utmaningar för kontinuerligt engagemang, bland annat kortsiktiga och arbetskrävande finansieringsmöjligheter samt föreningsformer som främst lockar äldre personer. Studien identifierar därför behov av långsiktig finansiering samt alternativa föreningsformer som kan attrahera fler målgrupper. För att möjliggöra detta behöver civilsamhällens initiativ skalas upp och underlättas av högre instanser. Erfarenheter och initiativ behöver även skalas ut, det vill säga tillgängliggöras mellan föreningar. Därför behövs regelbundna forum där nätverken inom civilsamhällen kan utvidgas.

Rural areas in Sweden, as well as other countries in the Western world, have faced major changes during the last decades. Some crucial examples are decreasing and ageing rural populations and a transforming economy where the service sector has gained importance. These development trends have contributed to a reduced access to commercial and public services in rural areas, making it more difficult to live outside urban centers. In this context, it is not unusual that the civil society take responsibility for what has previously been the public sector’s area of responsibility, which emphasize the focus of this study. The study aims to investigate the role of the civil society’s engagement in creating thriving rural areas. The study also aims to explore how local authorities and the civil society can encourage engagement and mobilization to promote prosperous and sustainable rural areas. The aim is investigated by a case study in the municipality of Oskarshamn in the eastern parts of the region Småland. By focusing on the two areas Bråbygden and Misterhult, the various approaches to local engagement are studied by conducting place visits and interviews with municipality and civil sector representatives.
The study shows that there are many ways municipalities can foster rural prosperity. Some of the encouraging initiatives are welcomed by the civil sector, whereas others are perceived as symbolic and failing to meet local needs. Therefore, the civil sector’s involvement is essential in order to aggregate the voices of the citizens and to be a counterpart and complement to the public sector. This can however be challenging if the participating citizens are not representational of the larger population or if the participation demands too much of the citizens who are engaged. The study also demonstrates that local engagement is important for the physical environment in rural areas since it initiates life in otherwise empty places. The physical environment, especially regarding meeting places, are also significant for the civil society since they assemble citizens and enable collective action. Furthermore, the engagement influences the social environment in rural areas by contributing to a sense of belonging, well-being and possibly rural immigration. Consequently, the municipality and civil society strive to encourage active rural citizenship.
The study indicates several challenges to long-term engagement. Short-term project financing and organization forms that mostly attract elderly are two prominent challenges. Thus, the study identifies a need for regular financing for local initiatives and alternative organization forms that interest other groups. To enable this, local initiatives need to be up-scaled and facilitated by authorities at a higher level. Local initiatives also need to out-scale in order to share experiences between different contexts. It is therefore necessary with continuous network opportunities where local networks can expand.