Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

De pågående klimatförändringarna förväntas att bli mer allvarliga och frekventa, vilket kommer att öka riskerna för träddödlighet runt om i världen. Gotlands framtidsklimat kommer sannolikt att bli torrare och varmare. Dessa förändringar kan i sin tur påverka kyrkogårdsträden. Detta arbete ämnar därför undersöka hur de gotländska kyrkogårdarnas trädbestånd ser ut och mår idag, samt hur träden kommer att reagera på klimatförändringar med fokus på torka och trädsjukdomar. Litteraturstudien presenterar basinformation rörande Gotland, det gröna kulturarvets historia och om nämnda stressfaktorer. Till inventeringen gjordes en selektion av 28 kyrkogårdar geografiskt spridda över Gotland. Urvalet av kyrkogårdarna baserades på naturtyper som är typiska för Gotland. Vid inventeringen undersöktes trädbeståndens placering på kyrkogårdarna, artsammansättning, vitalitet och skadebild. Resultatet visar att kyrkogårdarna och deras trädbestånd överensstämmer med det gröna kulturarvets historiska utveckling. Skogslönnen är den vanligaste trädarten tätt följt av lind, ask, tysklönn, oxel och hästkastanj. Merparten av träden är mellan 100–140 år, vilket innebär att det finns få yngre trädgenerationer som kan ersätta de äldre. Trädens vitalitet och skadebild varierar mellan måttlig och god. Samtidigt finns det träd som inte är i ett gott skick vilket dels beror på askskottssjukan, dels på felaktiga beskärningar. Beträffande Gotlands framtidsklimat visar resultaten att kyrkogårdsträden sannolikt kommer att bli påverkade av både torka och trädsjukdomar. Men hur pass allvarliga de blir, beror till största delen på vilket klimatscenario som kommer att inträffa. Kring dessa argument dras slutsatsen att en klimatanpassning av trädbestånden bör planeras, eftersom det föreligger potentiella risker för att kyrkogårdsträden kan reduceras i antal eller att deras vitalitet försämras. En klimatanpassning behövs för att inte kulturarvet, kyrkogårdsträdens olika värden och fördelar, eller det arkitektoniska uttryck och karaktär som träden ger kyrkogårdsmiljön ska gå förlorade. Detta innebär potentiellt att andra trädslag, mer lämpliga för de olika naturtyperna, kan behöva övervägas först i stället för dagens traditionella trädslag. Detta för att få ett så hållbart och friskt trädbestånd under ett föränderligt klimat.

The ongoing climate change is expected to become severe and frequent, which will increase the risks of tree mortality around the world. Gotland's future climate is likely to become drier and warmer. This, in turn, will adversely affect cemetery trees. This work therefore intends to investigate how the overall condition of today's cemetery trees on Gotland are and how they will respond to climate change, with a focus on drought and tree diseases. This work has carried out a literature study and tree inventory. The literature study presents basic information concerning Gotland, the history of the green cultural heritage and about the mentioned stress factors. For the inventory, a selection was made of 28 cemeteries geographically spread across Gotland. The selection of the cemeteries was based on nature types that are typical of Gotland. The inventory examined the cemetery trees species composition, vitality and external damage. The results show that the cemeteries and their tree populations are in line with the historical development of the green cultural heritage. Norway maple is the most common tree species, closely followed by linden, European ash, sycamore maple, Swedish whitebeam and horse chestnut. Most of the trees are between 100–140 years old, which means that there are few younger tree generations that can replace the older ones. The vitality and external damage of the trees vary between moderate and good. At the same time, there are trees that are not in good condition, which is partly due to ash dieback, partly due to incorrect pruning. Regarding Gotland's future climate, the results show that cemetery trees are likely to be affected by both drought and tree diseases. However, the outcome depends largely on what climate scenario that will occur. Around these arguments, it is therefore concluded that a climate adaptation of the tree populations should be planned, as there are potential risks that cemetery trees may be reduced in number or that their vitality will deteriorate. A climate adaptation is needed so that the cultural heritage, the different values and benefits of the cemetery trees, or the architectural expression and character that the trees give to the cemetery environment are not lost. This potentially means that other tree species, more suitable for the different nature types, may need to be considered first instead of the today's cemetery trees species, in order to have a sustainable and healthy tree population under a changing climate.