Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Livsmedel har alltid varit en viktig del i mänsklighetens förmåga att utvecklas. Men vad händer när
en störning påverkar landet och dess livsmedelsförsörjning? Sverige har länge haft en hög
självförsörjningsgrad på livsmedel. Men sedan Sverige gick med i EU 1995 har den minskat till
endast 50 %. Under den senaste tiden har även lantbruket påverkats av stora prishöjningar på
insatsvaror vilket kan leda till en lägre inhemsk produktion av livsmedel.
Frågan kring livsmedelsförsörjningen har blivit mer aktuell, det som påverkat i högsta grad är Covid-
19 pandemin och krig i Ukraina. Detta i sin tur ställer frågor kring lantbrukets motståndskraft där
resiliens är ett begrepp som beskriver ”ett systems förmåga att motstå svängningar i marknaden”
eller studsa tillbaka som ordets betydelse är på latin. Hur ser svenska lantbrukare och myndigheter
på livsmedelsproduktionen i Sverige och dess resiliens?
I denna studie redovisas ett arbete om hur svenska lantbrukare och myndigheter ser på lantbrukets
resiliens och dess påverkan på livsmedelsförsörjningen. Studien utförs med hjälp av kvalitativa
intervjuer som tar avstamp i det teoretiska ramverket, där begreppet resiliens beskrivs och hur det
kan implementeras i olika sammanhang. Inledningsvis ges en beskrivning kring lantbrukets
utveckling inom livsmedelsförsörjningen samt påverkan av det som händer i omvärlden.
Totalt medverkade fem respondenter, två lantbrukare samt tre sakkunniga på myndigheter som
jobbar med bland annat frågor kring livsmedelsförsörjning och resiliens. Respondenterna var
utspridda i Sverige vilket gjorde att vissa intervjuer kunde göras på plats medan vissa utfördes med
hjälp av videosamtal.
Sammanfattningsvis visar studien att det finns en bred syn bland respondenterna kring begreppet
resiliens. I modellerna syns två synsätt på resiliens där den ena är att återgå till det ursprungliga läget
och den andra är att utvecklas efter en störning. Myndigheterna som jobbar i ett större perspektiv
menar att förmågan att återgå till det normala är utgångspunkten, medan lantbrukarna som har sin
gård som utgångspunkt ser resiliens som förmågan att anpassa och utvecklas. För att förtydliga den
breda synen på resiliens utvecklade vi en egen modell på som inte har en cirkulär rörelse utan en
framåtgående rörelse. Efter det kom vi fram till ett förslag på ett ord som kan användas när återgång
till det normala inte är ett alternativ, proceliens. Begreppet kan beskriva hur en störning kan
användas för att utvecklas i stället för att åter gå till det normala.

Food has always been an important part of humanity's ability to evolve. But what happens when a
disturbance affects the country and its food supply? Sweden has had a high degree of self-sufficiency
in food for a long time. Since Sweden joined the EU in 1995, it has decreased to only 50%. In recent
times, the agriculture has been affected by large price increases for inputs, which may lead to lower
domestic food production.
The issue of food security has become increasingly topical, some big impacts are the Covid-19
pandemic and the war in Ukraine. This leads to questions about the resistance of the agriculture.
Resilience is a term which describes "a system's ability to withstand fluctuations in the market" or
as it translates from Latin, bounce back. What are the Swedish farmers and authorities view of food
production in Sweden and its resilience?
This study reports the Swedish farmers and authorities view of agricultural resilience and its impact
on food security. The study is based on a theoretical framework, which describing the concept of
resilience and how it can be implemented in different contexts. By way of introduction, a description
is given of the development of agriculture in the food supply and the impact of what is happening
in the outside world.
A total of five respondents participated, two farmers and three experts at authorities who work with
questions about food supply and resilience. The respondents were spread over Sweden, which meant
that some interviews were done face-to-face while some were conducted with the help of videochat.
In summary, the study shows that there is a broad view among the respondents around the concept
of resilience. The models show two views of resilience where one view is to return to the original
state and the other one is to develop from a disturbance. The authorities work in a larger perspective
and believe that the ability to return to normal is the starting point, while farmers have their starting
point at their farm, see resilience as the ability to adapt and develop. In order to clarify the resilience
as a broad spectrum, we created a model who have a circular movement. After that, we came up
with a suggestion for a word that can be used when returning to normal is not an option, prosilience.
The new word can describe how a disturbance can be used to develop instead of returning back to
normal.