Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Det finns begränsat med forskning om hur fysisk träning påverkar hundar och såvitt kandidatarbetets
författare känner till finns detingen tidigare studie som undersökt hur “body condition score” (BCS),
kroppsvikt, bröst- och buk- och låromfång förhåller sig till varandra hos hundar före och efter ett
fysiskt träningsprogram. Syftet med detta kandidatarbete var därför att undersöka hur ett
träningsprogram påverkar BCS, kroppsvikt och olika morfometriska mått hos hund.
Insamlad data från pilotstudien “U Can Move” bearbetades och analyserades. Pilotstudien
inkluderade ett åtta veckor långt kombinerat träningsprogram för hund och dess ägare framtaget av
Svenska Brukshundklubben (SBK) där löpträning och styrketräning för ägare och hund ingick.
Totalt 22 hundar slutförde det fysiska träningsprogrammet men fullständig data erhölls för 21 av
de deltagande hundarna vid tidpunkterna före och efter träningsprogrammet. Olika mätvärden som
analyserades var bröstomfång (mätt vid tre olika lokalisationer), bukomfång (mätt vid två olika
lokalisationer), låromfång, BCS och kroppsvikt. Bröstomfång, bukomfång och låromfång mättes
dessutom tre upprepade gånger per lokalisation och tidpunkt. Morfometriska kvoter skapades sedan
mellan kranialt bukomfång och medialt bröstomfång samt kaudalt bukomfång och medialt
bröstomfång. ”Body condition score” analyserades med mixed model repeated measures-analys för
att också kunna ta hänsyn till vald målsträcka i träningsprogrammet. För resterande mätvärden
analyserades normalfördelade värden med parade t-test och icke normalfördelade värdena med
”Wilcoxon signed rank test”. Associationen mellan kvoterna för bukomfång/bröstomfång och BCS
analyserades med ”Pearson correlation coefficient”.
Resultatet visade att BCS minskade signifikant efter träning jämfört med före (P = 0,008).
Medelvärde och standardavvikelse (SD) för BCS beräknades till 5,1 ± 0,9 före träning och 4,7 ± 0,6
efter träning. Kroppsvikten hos deltagande hundar var däremot oförändrad före jämfört med efter
genomfört träningsprogram. Alla bröstmått (utom en lokalisation) och båda bukmåtten minskade
signifikant efter genomfört träningsprogram. Låromfånget uppvisade däremot en signifikant ökning
efter genomfört träningsprogram (P = 0,003). Medelvärde och "standard error of mean" (SEM) för
låromfång beräknades till 28,8 ± 0,4 cm före träning och 30,2 ± 0,4 cm efter träning. Det fanns en
positiv, moderat association vid tidpunkterna både före och efter träningsprogrammet mellan kvoten
kranialt bukomfång/medialt bröstomfång och BCS (R square = 0,32–0,43 och P = 0,008–0,0012).
Konklusionen av studien är att ett träningsprogram påverkar de studerade mätvärdena på olika
sätt. Studien kunde också konkludera att det finns en association mellan morfometriska kvoter och
BCS för hundar av olika raser men att faktiska omfångsmått troligen är att föredra för att följa en
hullförändring. Vidare konstaterades att en minskad BCS inte alltid behöver betyda en minskad
kroppsvikt. Ytterligare forskning bör utreda hur fysisk träning påverkar hundar samt hur de olika
mätvärdena förhåller sig till varandra före och efter fysisk träning.

There is a limited amount of research on how physical training affects dogs and to the authors’
knowledge there is no previous study that has examined how body condition score (BCS),
bodyweight and chest, abdominal and thigh circumference relate to each other in dogs before and
after the completion of a physical training program. The purpose of this study was therefore to
examine how a training program affects BCS, bodyweight and different morphometric
measurements in dogs.
Collected data from the pilot study “U Can Move” were processed and analysed. The pilot study
included an eight week long combined training program made up of running and strength training
for dogs and their owners produced by “Svenska Brukshundklubben” (SBK).
A total of 22 dogs completed the physical training program but complete data was obtained for
21 participating dogs at the times before and after the training program. The measurement values
examined were chest circumference (at three different locations), abdominal circumference (at two
different locations), thigh circumference, BCS and body weight. Chest, abdominal and thigh
circumference were also measured three times per location and time point. The morphometric ratios
created were cranial abdominal circumference/medial chest circumference as well as caudal
abdominal circumference/medial chest circumference. “Body condition score” was analyzed with
mixed model repeated measures analysis to also be able to take the chosen target distance in the
training program into consideration. The remaining normally distributed measurement values were
analysed with paired t-test and the other non-normally distributed values with Wilcoxon signed rank
test. The association between the different ratios for abdominal circumference/chest circumference
and BCS were analyzed with Pearson correlation coefficient.
The result showed a significant decrease in BCS after training as compared to before (P = 0,008).
Mean values and standard deviation (SD) for BCS were calculated to be 5,1 ± 0,9 before training
and 4,7 ± 0,6 after training. However, the body weight of the participating dogs was constant before
as compared to after completing the training program. All chest measurements (except for one
localisation), and both abdominal measurements significantly decreased after completing the
training program. The thigh circumference significantly increased after the completion of the
training program (P = 0,003). Mean values and standard error of mean (SEM) for thigh
circumference were calculated to be 28,8 ± 0,4 cm before training and 30,2 ± 0,4 cm after training.
There was a positive, moderate association between cranial abdominal circumference/medial chest
circumference and BCS both before and after the training program (R square = 0,32–0,43 and P =
0,008–0,0012).
The study concludes that a training program affects the studied measured values in different
ways. The study also concludes that there is an association between morphometric ratios and BCS
for dogs of different breeds but that the actual circumference measurements probably are preferred
in order to follow a change in body condition. Furthermore, it was found that a reduced BCS does
not always equal a reduced body weight. Further research should investigate how physical training
affects dogs and how the different measured values relate to each other before and after physical
training.