Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

Värmestress hos mjölkkor definieras av en oförmåga att bibehålla normal kroppstemperatur, vilket
leder till nedsatt produktion och djurvälfärd. Sommaren 2018 uppmärksammandes som en av de
varmaste perioderna i Sverige sedan 1951 och påföljderna för svenska mjölkföretagare var kännbara. Negativ påverkan av värmestress på produktionsresultat och djurhälsostatistik har dock även
uppmärksammats till följd av mer normalvarma somrar. Forskare förutspår att rådande klimatförändringar kommer att leda till fler och allt intensivare värmeböljor. Syftet med denna studie var att
identifiera framgångs- och riskfaktorer med avseende på juverhälsa under varma perioder. Målet var
att skapa en grund för en adekvat rådgivning för förebyggande juverhälsoåtgärder gällande utfodrings- och betesstrategier till svenska mjölkproducenter.
Studien baserades på 45 telefonintervjuer med mjölkföretagare. Intervjuerna innehöll frågor om
lantbrukarens upplevelser av extremväder, utfodringsstrategier, betesstrategier, juverhälsa och
mjölkningssystem. Gårdarna som inkluderas i studien har baserats på produktionsdata hämtat från
svenska kodatabasen. Resultat från månatliga provmjölkningar har använts för att beräkna medelcelltal för respektive gård under en sommarperiod (juni-september) samt en vinterperiod (jan-april).
Vidare beräknades för varje gård en genomsnittlig proportionell differens för att uppskatta
sommarperiodens effekt på juverhälsan i förhållande till vinterperioden. Olika åtgärders effekt på
gårdars genomsnittliga celltal sommartid samt genomsnittliga proportionella avvikelse mellan
medelcelltal under sommar och vinter, har jämförts och analyserats med hjälp av t-test.
Resultatet visar att gårdar som har en uttalad strategi för att upprätthålla foderintaget under varma
perioder differentierar mindre från gårdens genomsnittliga celltal jämfört med gårdar som saknar en
uttalad strategi. Tillsats av propionsyra i samband med ensilering av gräset är en åtgärd som påvisats
vara en framgångsfaktor. Det genomsnittliga celltalet för gårdar som använde sig av propionsyra
var under sommaren 184*10³ celler/ml vilket motsvarade en genomsnittlig ökning på 6 % jämfört
med vinterperioden. Gårdar som inte tillsatte propionsyra hade medelcelltalet 241*10³ celler/ml med
en 33 % genomsnittlig ökning jämfört med vinterperioden.
Vidare visades att gårdar med en lägre utfodringsfrekvens (1-6 utfodringar per dygn) i större
utsträckning lyckades upprätthålla sin genomsnittliga juverhälsa under sommaren jämfört med
gårdar som utfodrade med högre frekvens (7-12 utfodringar per dygn). En högre utfodringsfrekvens
gav en i genomsnitt 46 % proportionell ökning av medelcelltalet sommartid jämfört med 14 % hos
gårdar med lägre utfodringsfrekvens. Dock observerades ingen signifikant skillnad mellan grupperna sett till genomsnittligt celltal under sommarperioden.
Om betestillgången är fri eller begränsad till olika tider på dygnet verkar inte ha någon avgörande
betydelse för att undvika värmestress sommartid. Resultatet pekar på att andra åtgärder, alternativt
kombinationer av andra åtgärder, är av större betydelse för juverhälsan än själva betesstrategin.
Sammanfattningsvis indikerar studiens resultat att enskilda åtgärder har varierande effekt på olika
gårdar. För adekvat rådgivning krävs ett helhetsperspektiv där man tar hänsyn till kombinationer av
olika åtgärder och förutsättningar, varvid den bästa lösningen kan se olika ut för olika gårdar.

The inability to maintain body temperature within normal range is defined as heat stress, which in
dairy cattle leads to a decreased milk production and animal welfare. The summer of 2018 was in
Sweden the hottest on record since 1951. Swedish dairy industry suffered from severe consequences
due to heat stress. However, adverse effects of heat stress on milk production and animal welfare
can also be seen during more general summer conditions. Scientists predicts that ongoing climate
change will result in more frequent and intense heat waves. The purpose of this study was to identify
success and risk factors concerning udder health during warm periods. The goal was to create the
basis for adequate counselling to Swedish farmers on feed and grazing strategies to prevent udder
health.
The study was based on 45 telephone interviews with dairy farmers. A standardized case interview form was used to ask questions about farmers’ experiences of extreme weather, various feeding
strategies, grazing strategies, udder health and different milking systems. The selection of farms to
include in the study were based on production data from Swedish milk and disease recording system
(SMDRS). The result from monthly milk-sampling were used to calculate mean somatic cell count
(SCC) for each farm during summer (June-September) and winter (January-April) of a three-yearsperiod (2017-2019). Furthermore, to evaluate the effect of heat stress on udder health the mean
proportional difference between SCC during summer compared to winter was calculated for each
farm. The effect of different management methods on mean SCC and mean proportional difference
between summer and winter, has been compared and analysed by performing statistical t-tests.
The study showed that farms with a defined feeding strategy to maintain feed intake during
summer suffered from a less severe proportional increase in mean SCC during summer compared
to winter. Addition of propionic acid is one example of a successful feeding strategy to maintain
udder health. On farms adding propionic acid to their feed, the mean SCC was 184*10³ cells/ml
during summer, which was a 6% increase compared to mean SCC during winter. On farms with no
addition of propionic acid to their feed, the mean SCC was 241*10³ cells/ml during summer, which
was a 33% increase compared to mean SCC during winter.
As a further matter, farms with lower feeding frequency (1-6 distributions/day) was shown to be
more successful in maintaining their average udder health compared to farms with higher feeding
frequency (7-12 distributions/day). A higher rate of feed distributions was associated with a 46%
mean proportional increase in SCC compared to a 14% mean proportional increase on farms with
lower rate of feed distribution. However, no significant difference was shown comparing the mean
SCC during summer.
If the grazing strategy included free or limited access to the pasture did not seem to be a definitive
factor to prevent increased SCC during summer. The result suggests that other actions or combinations of management methods, might be of greater significance for udder health than the grazing
strategy itself. In conclusion the study indicates that different actions individually has various
outcome on different farms. As the best solution to maintain udder health during heat stress can
differ between farms an integrated perspective and further analysis is required for providing
adequate guidance and develop advisory services.