Epsilon Archive for Student Projects

Abstract

I mitt arbete har jag undersökt förkroppsligad kunskap. Jag har utforskat kopplingen
mellan kunskap och kropp samt på vilket sätt subjektivt erfarande kan vara värdefullt
vid kunskapsinhämtning- och förståelse kring landskapet. Jag har även tittat närmare
på lärandeprocesser som undersöker sådant som inte så lätt kan mätas och kategoriseras, vilket kan vara intressant för ett tvärvetenskapligt fält som landskapsarkitektur.
I min studie har jag undersökt på vilket sätt förkroppsligad kunskap, via platsmeditation, kan berika landskapsarkitekters inventering av landskapet. Jag har använt
mig av ett tvådelat tillvägagångssätt som dels har bestått i en utförande del, där jag
har gjort en inventering med hjälp av platsmeditation ute i landskapet och dels en
litteraturstudie där jag med hjälp av teori har kunnat undersöka olika aspekter av
förkroppsligad kunskap. Platsen för min undersökning har varit det utflyktsmål som
jag älskade som barn; bunkrarna på Vikhögs fiskeläge.
I platsmeditationen har jag identifierat tre egenskaper som jag anser vara av värde
för att få förkroppsligad kunskap om landskapet; att vara närvarande, att investera tid
samt att använda kroppens sinnen. Utifrån en utarbetad grammatik har jag format min
undersökning för att kunna dokumentera och förmedla förkroppsligad kunskap om
landskapet.
Genom en kreativ process i det jag kallar Eftermeditationer har jag bearbetat och transformerat mina förkroppsligade erfarenheter. Eftermeditationerna vittnar om min
kropps registreringar kring rörelser, nyanser och förändringar i landskapet. Resultatet
visar på vikten av subjektiv erfarande i lärandeprocesser som är öppna, sökande och
kreativa. För att tillägna sig förkroppsligad kunskap krävs ett subjektivt erfarande genom att delta inifrån landskapet, inte utifrån på distans. Genom att öva och att göra i ett
praktiskt deltagande inifrån landskapet tillägnar vi oss kunskap och förståelse. Den
kreativa processen i Eftermeditationen kan synliggöra kunskapen, väcka engagemang
och forma idéer.
Slutsatser som dras är att subjektivt erfarande via kroppsliga, sinnliga intryck kan
bidra till förståelse för landskapet så som det faktiskt är; här och nu. Det kan fylla
glappet mellan människan och landskapet. Det behövs dock både ett deltagande
inifrån platser, men också ett observerande på distans för att få en sammansatt
bild. Platsmeditation kan göra oss uppmärksamma på att vi alla är en del i en större
helhet och att var och ens upplevelse utav denna helhet är värdefull. För en landskapsarkitekt, (ett erfarande subjekt som skapar livsmiljöer åt andra erfarande subjekt)
kan ett sådant förhållningssätt vara av värde.

In my study I have looked into embodied knowledge, the connection between body
and knowledge and in what way subjective experiences can be valuable in the search
for understanding of landscape. I have also looked into learning processes that examine things that can not so easily be measured and categorized. This can be valuable
for an interdisciplinary field such as landscape architecture.
I have investigated in what way embodied knowledge, through site
mediation can enrich landscape architects’ inventory methods of the landscape.
I have used two parallel approaches; an experimental part, where I have made an
inventory with site meditation in the landscape and a literature study where I have
looked at different aspects of embodied knowledge with help from theory. My investigation took place at one of my favorite excursion destinations as a child; the bunkers
at the small fishing village Vikhög.
I have identified three qualities in the site meditation that I consider to be of value
in gaining embodied knowledge of the landscape; to be present, to invest time and to use
the senses of the body.
Through a creative process I have, in what I call Post-Meditations, processed and transformed my embodied experiences. The results show my body’s registrations of movements, nuances and changes in the landscape. The result also shows the importance
of subjective experience in learning processes that are open, searching and creative.
In order to acquire embodied knowledge, a subjective experience from within the
landscape is needed, in contrast to observations from a distance. By practicing and
doing a participating observation from within the landscape, we acquire knowledge and
understanding. The creative process in Post-Meditation can make knowledge visible,
awaken commitment and shape ideas.
Conclusions are drawn that subjective experience via bodily, sensuous impressions
can contribute to an understanding of the landscape as it actually is; right here, right
now. It can fill the gap between man and the landscape. However, to get a whole
picture it takes both participation from within places, but also observations from
a distance. Site meditation can make us aware that we are all part of a larger whole
and that everyone’s experience of this whole is valuable. For a landscape architect, (a
knowing subject who creates living environments for other knowing subjects), such
an approach can be of value.